BLADARE bla3dare2, m.; best. -en, äfv. -n; pl. =.
(mindre br.) tekn. person som ”bladar” (se BLADA I 4 a). Bladarn (trycker o. knådar) med händerne ler-ämnet at Remtyget blifver fullpackat. Winblad Tegelbr. 85 (1761). Vid (formbordet) .. arbeta 2:ne man, den s. k. ”bladaren” och ”formaren”. Gundberg Tegel 19 (1860).
