SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1913  
BLANDSÄD blan3d~sä2d, hvard. äfv. blan3~ (bla`ndsäd Weste), r. l. f.; best. -en.
Ordformer
(blande sädh Växiö domk. arkiv 1684, s. 478)
1) (†) tröskad säd blandad med agnar, icke (ordentligt) rengjord säd; jfr BLAND-KORN 1. Korn siu tun(no)r blande sädh. Växiö domk. arkiv 1684, s. 478. Samma Spannemål .. skal bestå uti Blandsäd, den där til största delen med förlust försäljes, så at föga mer än förlusten af Avancen af rena Säden kan ersättas. Stadg. ang. landtmil. 2: 401 (1690). Nijo Tunnor Blandsädh, som är uthi strijdh sädh beräcknat Sex Tunnor. Växiö domk. akt. 1699, nr 618.
2) blandning af olika sädesslag vare sig på rot l. i halm l. tröskad, oftast blandning af korn o. hafre; jfr BLAND-KORN 2. Thet är .. nödigt, att man alltijdh ömsar sina Åkrar, förbyter Höstelandet uthi Wåhr-Land, på Ärteland Rågh, på Roofland Blandsädh, på Hweteland Rågh eller Blandsädh. Rålamb 13: 17 (1690). Bland-säd, som göres af korn och hafre, är mycket i bruk (i Kräklinge i Närke), och lönar mödan ganska väl, der jorden är för svag til korn; men för god til hafra. G. Hedin i VetAH 1754, s. 117. I almänhet kallas det Blandsäd, när vid utsåningen flere slags Vår-sädesarter hopblandas. Fischerström 2: 75 (1780). Blandsäd .. af råg och hvete .. af hvete, råg och korn .. af korn och hafre. Weste (1807). Man sår (i Södermanl.) .. mycket blandsäd, korn och hafra, eller ock korn, hafra och ärter blandade. Stiernstolpe Arndt 4: 72 (1808). Blandsäd af korn och hafre nyttjas, såsom et bättre vårsäde .. i de socknar (af Kopparbergs län), der höstråg och rent korn föga sås. Järta Kopparb. 33 (1823, 1826). Blandsäd .. kallas, norr om Halmstad, vårråg och hafre, söder om Halmstad, korn och hafre. Möller Hall. ordb. (1858). Åtskilliga .. sädesslag odlas icke blott enbara hvar för sig, utan äfven två eller flera, i blandning med hvarandra. De kallas i sednare fallet blandsäd, och lemna säkrare samt ofta rikare skördar, än då de odlas oblandade. Arrhenius Jordbr. 2: 180 (1860, 1862). Sådden af blandsäden, 1/4-del vicker, 1/4-del ärter och 2/4-del hafre .. verkställdes den 12 maj. LAHT 1893, s. 86. — mer l. mindre bildl.: blandning. En liten portion blandsäd af vers och prosa. Polyfem II. 35: 4 (1810). Långsamt mognade .. den nya blandsäden af olika slag hvarur de nyare Romaniska språken .. bildade sig. Geijer I. 1: 195 (1845). Gårdsfolket .., troligen en urartad blandsäd av ortens gammalfinska stam. Högberg Frib. 7 (1910). — jfr GRÖNFODER-BLANDSÄD.
Ssgr (till 2 l. till BLAND-SÄDE a): BLANDSÄDES- 300~ l. BLANDSÄDS-BRÖD30~2. (i sht förr). —
-GRÖDA ~20. LAHT 1893, s. 86 (: -sädes-). Nathorst Landtbr. i Skåne 86 (1896: -säds-). —
-GRÖPE~20. DA 1825, nr 154, s. 3 (: -säds-). LAHT 1894, s. 98 (: -sädes-). Landtbr. bok 4: 446 (1907: -säds-). —
-HALM~2. Hush.-bibl. 1755, s. 325 (: -säds-). Jernk. annal. 1833, s. 515 (: -säds-). —
-MALT~2. NF 1: 434 (1875: -säds-). —
-MJÖL~2. Födan (för jakthundar) skall vara tillräcklig och utgöras af blandsädesmjöl. Swederus Jagt 158 (1832). —
-ODLING~20. Fördelen af blandsädesodling består deri, att åtskilliga växter trifvas bättre, då de få växa blandade med hvarandra, än då de förekomma hvar för sig. NF 2: 663 (1877). H. Juhlin-Dannfelt i Uppland 2: 82 (1903: -sädes-). —
-SKÖRD ~2. Blandsädesskördarna (anses) i allmänhet .. säkrare än de enbart odlade sädena. NF 2: 663 (1877). H. L. Forssell i VittAH 29: 59 (1884: -säds-).
Spoiler title
Spoiler content