SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1913  
BLASTOIDÉ blas1toide4 l. -å-, r.; best. -en l. -n; pl. -er. Anm. Stundom användes den lat. formen på -idea (n. pl.). Tullberg Djurr. 310 (1885).
Etymologi
[jfr t. blastoide(e)n (pl.), eng. blastoids (pl.), fr. blastoïdes (pl.), af nylat. blastoidea (pl.), af gr. βλαστός, grodd, knopp, o. -ειδής, liknande, lik, till εἶδος, bild, utseende. Namnet, hvartill de ifrågavarande djurens form gifvit anledning, är bildadt 1820 af den amerikanske zoologen Th. Say; jfr F. Roemer i Archiv f. naturgesch. XVII. 1: 325, 342 (1851)]
paleont. individ l. art af en (numera endast i fossilt tillstånd förekommande) krinoidéerna närstående grupp af tagghudingar med en af en cylindrisk stjälk o. en knopplik ”kalk” bestående kropp, beklädd med vid hvarandra fogade plåtar; vanl. i pl. ss. namn på ifrågavarande djurgrupp. NF (1877). En annan grupp från fornverldens fauna utgjorde Blastoidéerna, som hade skaft, central munöppning och mera utvecklade armar. M. B. Swederus i Vetensk. f. alla 3: 594 (1880). Blastoideerna .. nå (under stenkolssystemet) höjden af sin utveckling. Nathorst Jord. hist. 698 (1892).
Spoiler title
Spoiler content