SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1913  
BLECKERT bläk4ert (ble´ckert Weste), n.
Ordformer
(bleikert Almström Handelsvar. 313 (1845). Anm. Äfv. de t. formerna bleichart, bleichert användas)
Etymologi
[af nt. blekert, motsv. t. bleichart, bleichert, bleicher, af nt. blek, resp. t. bleich, blek (se BLEK, adj.1)]
(numera föga br.) (ljusrödt) vin från rentrakterna, i sht Ahrdalen. Slå i af alla sorter: / Franskt, Pontak, Frontinjak, Rhenskt Bleckert, Mosler, Porter. Bellman 2: 203 (1783). Bleichert eller Bleikert, en angenäm och lätt men ändock mycket hållbar, Rhensk vinsort som i synnerhet produceras emellan Coblenz och Andernach, och står till färgen midt emellan rödt och hvitt. Almström Handelsvar. 313 (1845). Dalin (1850). NF (1877). jfr: Rensktbleckert. Publ. handl. 15: 565 (1794).
Spoiler title
Spoiler content