SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1913  
BLIDHET bli3d~he2t, i sydligaste o. sydvästra Sv. vanl., eljest sällan 4~1 (bli`dhet Weste), r. l. f.; best. -en.
egenskap(en) l. förhållande(t) att vara blid. — jfr OBLIDHET. — särsk.
1) till BLID 1.
a) till BLID 1 a. Här bör migh icke förtiya, hwadh moderation och blijdheet thenne Höghlofflige Herre (dvs. G. I) brukade, emoot the fånger j Hans hender komme. Svart Ähr. 64 (1560). Wår bön är in-för tig / Med blijdheet tagen an. Stiernhielm Jub. 5 (1644, 1668). (Franzéns) evangeliska blidhet. Tegnér 6: 75 (1827). Tack, min broder Sven, för din glada manliga blidhet! Rydberg Vap. 201 (1891). Här byttes hennes blidhet i förbittring. Wulff Petrarcabok 263 (1905). — särsk. (enst.) eufemistiskt. Dalin Arg. 1: 58 (1754; se under BLIDIBRAGD).
b) till BLID 1 c. Mit ödes blidhet. Boding Mick. Illp. 33 (1741).
2) till BLID 3. Wäderleksens blijdhet. Reenhielm Olof Tr. 203 (1691). (Skepparen) Wake ifr(ån) Wismar har nyttjat vinterns blidhet, til at i slutet af Jan. månad segla hit. Porthan Bref t. Calonius 238 (1796). Mildhet i klimatet, blidhet i luften. Oscar II 6: 90 (1881, 1895).
Spoiler title
Spoiler content