BLINDTARM blin3~tar2m, sällan blin3d~ (bli`ndtarm Weste), r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
1) [jfr d. blindtarm, t. blinddarm, äfvensom eng. the blind gut, fr. l'intestin aveugle, lat. intestinum cæcum, efter gr. τυφλὸν ἒντερον (Aristoteles); jfr BLIND 9 c] hos människor o. hos vissa djur: benämning på den första (nedersta) delen af tjocktarmen, hvilken nedanför det ställe där tunntarmen inträder bildar en blindt slutande säck. VetAH 1753, s. 109. Til groftarmarne (hos människan) hörer blindtarmen .., koliktarmen .. och ändtarmen. Sönnerberg Loder 445 (1799). Blindtarmens maskformiga bihang. Lovén Huxley 124 (1871). Blindtarmen är störst hos de gräsätande djuren. Wretlind Läkareb. 4: 43 (1896). Svenson Sinnessjukv. 44 (1907).
2) anat. i allmännare anv.: blindt slutande tarm l. tarmgren. Tarmkanalen (hos vissa spindeldjur) består af en aflång säck, som fördelas uti en mängd än vidare delade grenar eller blindtarmar. B. F. Fries Årsber. t. VetA 1833, s. 66. Insekternas Tarmkanal har (bl. a.) följande afdelningar .. Tunntarm, Blindtarm och Ändtarm. Dahlbom Skand. insekt. XVII (1837).
Anm. I dagligt tal användes stundom blindtarm elliptiskt för blindtarmsinflammation. Han har (fått) blindtarm (ngn gg blindtarmen). Bli opererad för blindtarm.
Ssgr (till 1): A: BLINDTARM-LIK, se B.
B: BLINDTARMS-INFLAMMATION30~1002 l. ~0102. gemensam benämning på inflammationer i blindtarmen o. dess maskformiga bihang samt dessas närmaste omgifningar; tyflit, appendicit, perityflit. SFS 1874, nr 60, s. 15. Den så vanliga blindtarmsinflammationen .. utgår i regel från .. (blindtarmens) bihang. Wretlind Läkareb. 4: 43 (1896). Operation för blindtarmsinflammation. PT 1911, nr 64 A, s. 2. —
-LIK~2, adj. (blindtarm-) I närheten af tunntarmens början utmynna hos flertalet benfiskar ett större eller mindre antal blindtarmlika bihang. Thorell Zool. 2: 265 (1861). —
-PATIENT ~102. —
-UTSKOTT(ET)~20 l. ~02. (föga br.) anat. blindtarmens maskformiga bihang. Blindtarmsutskottet är ett exempel på s. k. förkrympta (rudimentära) organ. Thunberg Vår kropps byggn. 68 (1907). PT 1911, nr 273, s. 2.
