BLISTER, sbst.3, n.; pl. =.
Etymologi
[möjl. bildadt till blisa, biform till BLYSA, v.]
(†) glans, sken; bildl. Att Himlen täckes med en longlig Lefnad kröna / Den Stjernan som så widt bestrimar Jofurs Krona, / Att den i Auni år (dvs. i lika många år som Aun den gamle lefde) sin' blister måtte gii. Salan Fostbr. Eigles o. Asmunds saga 1 Dedik. (1693; i dedikation till Bengt Oxenstierna). Däd wett som Siälens Eld och fina blister teer. Därs. 3 Dedik.
