publicerad: 1916
BLODIGEL blω3d~i2gel, starkt hvard. blω3~ (blo`digel Weste), m. l. r.; best. -n; pl. -iglar.
Etymologi
[jfr d. blodigle, holl. bloedegel, t. blutegel]
1) i eg. anv.: (individ l. art af) ringmasksläktet Hirudo Lin. (Sanguisuga Sav.) som användes att i medicinskt syfte utsuga blod. Sätta blodiglar på ngn. Med Blodhijglar .. Blodh uthdraga. Lindh Husapot. 25 (1675). Linné Syst. nat. 71 (1748). Blodigeln .. är svartgrön, med 6 gulaktiga streck långs åt ryggen. Sundevall Zool. 156 (1835, 1864). Bloduttömning genom blodiglar har vidsträcktare användning, än .. åderlåtningen. Lovén Anvisn. 46 (1838). Blodigeln har en sugskifva i hvardera kroppsänden, och i den främre sitter munnen, som har tre skarpa käkar, hvarmed igeln skär hål på huden af andra djur för att suga i sig deras blod. Berlin Lärob. 63 (1876, 1880). Blodiglar ega icke .. så stor användning som fordom. Hallin Hels. 2: 882 (1885). Blodiglar .. böra .. å apoteken allmänheten tillhandahållas. SFS 1893, Bih. nr 101, s. 37. Emedan blodiglar äro eftersökta och dyra, betala sig deras fångst och odling väl. Stuxberg (o. Floderus) Djurv. 1: 581 (1901).
2) bildl.
a) (enst.) blodtörstig person. Den 9. Novembris, gick Blod-Badet å nyo för sig; ty på samma dag fingo danske Krigsknechtarne .. fri macht och våld, til at plundra .. i Stockholm, .. hvartil sig desse blod-iglar tillika villige och ferdige finnas låto. Rüdling 207 (1731).
b) blodsugare (se d. o. 2). Blodsugande landsfrätare; som sielfwe äro blod-iglar, och styrcka til Menighetens swåra betungande. Sahlstedt Hofart. 93 (1720). (Rodrigo Calderon) ansågs för landets blodigel, och det trykte folket förbannade honom. Sv. Merc. 1764, s. 303. (Procentare) dessa små blodiglar, som fästa sig vid den behöfvande embetsmannen, den illa lönta Officeren. Polyfem III. 12: 3 (1811). De ämnade icke längre låta en blodigel utsuga socknen. Topelius Vint. I. 2: 336 (1857, 1880). Dahlbäck Åbergson 204 (1914).
c) efterhängsen person. Det finnes .. ingenting så obehagligt som en poetisk klåpare, som bara vill föreläsa sina dikter: en sådan blodigel måste man akta sig för. Janzon Horatius 139 (1899).
3) med. i öfverförd anv. i uttr. artificiell blodigel, om instrument för utsugning af blod. Hygiea 1850, s. 675.
Ssgr: BLODIGEL-, äfv. BLODIGELS-BURK300~2. burk för förvaring af blodiglar. Ahlberg Farm. tekn. 350 (1899: blodigel-). —
-DAMM~2. vattendamm för afvel af blodiglar. Wiborg 1857, nr 1, s. 1 (: blodigel-). Wilskman Släktb. 1: 300 (1912: blodigel-). —
-EXTRAKT~02. med. ”Blodigelextrakt” (ur afskurna igelhufvud hindrar, om det) .. insprutas direkt i ett blodkärl på ett lefvande djur, för en längre stund .. djurets blod från att koagulera. 2 NF 3: 723 (1905). —
-KOKONG~02. kokong hvari en blodigels ägg utvecklas. Ups. läk.-fören. förh. 1886—87, 1: 44 (: blodigel-). —
-SKED~2. Blodiglarne .. skola upphämtas ur (förvarings-)kärlet med en ren s. k. blodigelsked (en perforerad sked af porslin). Ahlberg Farm. tekn. 351 (1899). —
-SÄTTARE~200, r. l. m. med. Blodigelsättare .. Instrument, bestående af en liten kapsel af silfvertråd i halfoval form, hvilken användes, för att få blodiglar att fästa. Dalin (1850).
Spoiler title
Spoiler content