SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1916  
BLODIGHET blω3dig~he2t, r. l. f.; best. -en.
sbst. till BLODIG.
1) till BLODIG 1. Almqvist (1844). Dalin (1850). Kindblad (1867). — särsk. till BLODIG 1 j. Bemantla sin blodighet med namn af rättvisa. Serenius (1734; under colour, v.).
2) till BLODIG 2. Denna uttömning (från lifmodern efter förlossning), som kallas afslag .. (blir) slutligen nästan alldeles mjölkhvit, ej sällan med omväxlande blodighet. Cederschiöld Qv. slägtlif 3: 8 (1839).
Spoiler title
Spoiler content