SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1916  
BLYHVITT bly3~vit2, i sydligaste o. sydvästra Sv. ofta 4~1 (bly`hvitt Weste), n. (Hist. bibl. 1: 217 (i handl. fr. 1576) osv.) l. (i sht i fackspr.) r. l. m. (Rinman 1: 239 (1788), Synnerberg (1815; äfv. n.) osv.); best. -et l. -en; fordom äfv. BLYHVIT, n.
Ordformer
(blyhwijt Var. rer. 21 (1538), Lindh Husapot. 79 (1675) m. fl.; -hvit Voc. lib. afd. 5 (c. 1580), Rothof Hush. 44 (1762), Alm. (Sthm) 1813, s. 43 (: blyhvitssalfva) m. fl.; -hwijtt Hist. bibl. 1: 217 (i handl. fr. 1576), B. Olavi 27 b (1578; å andra ställen -hwijt). -hvitt B. Olavi 28 a (1578) osv.)
Etymologi
[fsv. bly hwiit, blyhwith, efter mnt. bli(g)wit, motsv. t. bleiweiss. Med afs. på formen -hvit jfr ÄGGHVIT, sbst., SPANSKGRÖN, sbst.]
hvitt färgämne bestående af blykarbonat o. blyhydrat i växlande sammansättning. Cerussa blyhwijt. Var. rer. 21 (1538). Blyhwijtt och Malere Gull. Hist. bibl. 1: 217 (i handl. fr. 1576). Månsson Ört. 24 (1624, 1642). (Bly) Praepareras med stark ätika til blyhvit. Rothof Hush. 44 (1762). Den Venetianska Blyhvitten räknas för den renaste. Rinman (1788). PT 1901, nr 252, s. 3.
Ssgr: A: BLYHVITT-FABRIK, se B. —
-KVARN. (†) kvarn till malning af blyhvitt. Dalin (1850). —
-PAPPER, -SALFVA, se B.
B: BLYHVITTS-FABRIK. (-hvitt- Dalin (1850), Ahlström Eldsl. 473 (1879)) Berzelius Kemi 2: 536 (1812, 1828). —
-FÄRG. —
-GLASYR. Blyhvittsglasyr i porslinsindustrien. PT 1901, nr 252, s. 3. —
-PAPPER. (-hvitt-) papper som innehåller l. är öfverdraget med blyhvitt. 2 Uppf. b. 8: 153 (1900). —
-SALFVA. (-hvit(t)- Hoorn Välöfv. jordg. 1: 287 (1697), 2 NF (1905) m. fl.) salfva numera beredd af 1 del blyhvitt o. 2 delar bensoeister. Ibland alla Salwer .. är then hwijta Blyhwijtz Salwa aldeles then brukeligaste. Månsson Åderlåt. 100 (1642). Sv. farm. 340 (1901).
Spoiler title
Spoiler content