SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1916  
BLYGSAMLIG l. BLYGSAMLIGA l. BLYGSAMLIGEN, adv. -ligare (Widekindi Krigsh. 141 (1671)). (†) med blyghet l. blygsel l. blygsamhet; på ett blygt l. blygsamt sätt; blygt, blygsamt. Helsingius E 8 a (1587: blyghsamligh). En blyglåtigh .. bär sigh blygsambligha åth. Schroderus Comenius 830 (1639). Ekblad 298, 428 (1764: blygsamligen).
Spoiler title