SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1917  
BOCKSKÄGG bok3~ʃäg2, n. ((†) i bet. 1 b m. Stiernhielm); best. -et; pl. =.
Ordformer
(bocka- Lex. Linc. (1640; under barbula), Linné Sk. 211 (1751; anfördt fr. Skåne). bocke- Franckenius Spec. E 4 a (1638), Juslenius 143 (1745). bock- Schroderus Comenius 183 (1639) osv.)
Etymologi
[jfr d. bukkeskæg, holl. boksbaard, t. bocksbart]
1) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.] lång, spetsig hårtofs som hänger ned under hakan på bockar; äfv. i öfverförd anv. (se a, b). En Killing .. fast han är owölig och illsken .. så har han ännu icke något bockskägg. Schroderus Comenius 183 (1639). Stiernhielm Cup. 9 (1649, 1668; om satyrskägg); jfr a. — särsk. i öfverförd anv.
a) om liknande skägg hos människor. Nordström Herrar 82 (1910). En liten, krokryggig, väderbiten, hjulbent man med bockskägg. Vår flotta 1911, s. 47.
b) om person med spetsigt skägg under hakan. Then stygge / Bock-skägg, ludin-lägg, .. Fanen-lijke Trollpack. Stiernhielm Cup. 11 (1649, 1668; om en satyr). Ett gammalt bockskägg med outsägligt grin. Lundh Ljungh. 37 (1905).
2) benämning på vissa växter.
a) [jfr motsv. anv. i d., holl. o. t.; efter gr. τραγοπώγων af τράγος, bock, o. πώγων, skägg. Anledningen till namnet är enl. Dioskurides o. andra förf. de långhåriga fruktpenslarna, men väl snarare de efter frösättningen nedhängande holkbladen? Jfr HAFREROT] växt af släktet Tragopogon Tourn., i sht Tragopogon pratensis Lin., hafrerot; jfr BOCK-ÖRT 1. Franckenius Spec. E 4 a (1638). Retzius Flora oec. 723 (1806). Lyttkens Sv. ogräs 27 (1885).
b) (†) = BOCKBLAD 2 b. C. Quensel i Sv. bot. nr 41 (1802).
c) (†) växten Cynanchum vincetoxicum R. Brown, svalrot, svalört, tulkört. Tillandz A 4 b (1683). Juslenius 143 (1745).
d) (†) växten Melampyrum arvense Lin., pukhvete, kråkhvete, åkerskepling. Linné Sk. 211 (1751; anfördt fr. Skåne).
e) [jfr motsv. anv. i t.] (knappast br.) gräset Nardus stricta Lin., ängsborst, stagg, stålgräs, finnskägg, getskägg. Sahlén Flora 14 (1854).
f) [jfr motsv. anv. i t.] svamp af ngn grenig art af släktet Clavaria Lin., särsk. Clavaria flava, fingersvamp. Retzius Flora oec. 174 (1806). Fries Ordb. (c. 1870).
Ssg: BOCKSKÄGGS-SVAMP. (bockskägg- Arrhenius) = BOCKSKÄGG 2 f. Fries Ant. 64 (1836). Den höggula fingersvampen, som företrädesvis kallats Bockskäggsvampen till följd af dess täta och fina grenar. Arrhenius Matsv. 138 (1874).
Spoiler title
Spoiler content