BOGSERARE bωkse4rare, stundom bωg-, sällan bok- l. bog-, i Sveal. äfv. 0302 (bogsèrare Almqvist), i bet. 1 m., i bet. 2 r. l. m.; best. -en, äfv. -n; pl. =.
2) för bogsering afsedd båt, bogserbåt. Almqvist (1844). En bogserare prejade oss och erbjöd sin tjänst. Bergdahl Till antipoden 90 (1906). Bogserare spändes för timmerflottarna. Högberg Baggböl. 1: 100 (1911). — jfr KUST-BOGSERARE.
Ssgr: (2) BOGSERAR- l. BOGSERARE-KAPTEN. —
(1) -LÖN. (Fiskaren) påstod sig vilja ha 2 kr. stycket i bogserarlön för de tre lik han forslat öfver. Engström Bläck o. saltv. 28 (1914).
