publicerad: 1918
BOJ boj4, sbst.1, r. l. m.; best. -en; pl. -ar ((†) -er Landell Bligh 23 (1795), Agardh (o. Ljungberg) Stat. II. 2: 202 (1856));
förr äfv. BOJA, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(boja Hadorph, Sahlstedt (1773), Calwagen Sjölex. (1853). boijen (best.) Oxe Vitt. 50 (c. 1700). boje Spegel Gl. (1712), Arwidsson Strömmingsfiske 39 (1913; i fråga om förh. i Hälsingl.). boj Dalman Sjölex. (1765) osv.)
Etymologi
[fsv. boij (Stadsl. 232 (Schlyters uppl.; i handskr. fr. midten af 1500-talet)), boija (Stadsl. 232 (Schlyters uppl.; i handskr. fr. senare hälften af 1500-talet)), boije (Stadsl. 87 a (uppl. 1617)), liksom d. böje, boje, t. boje, af mnt. boie l. *boi (jfr nt. boi), hvilket liksom holl. boei är lån af ffr. bouee (Hatzfeld & Darmesteter Dict.), fr. bouée, som tyckes återgå på mht. bouchen, tecken, l. ngn närstående ordform (se BÅK); jfr H. Schuchardt i Zeitschr. f. roman. philol. 25: 345 (1901). Enligt andra är ordet etymologiskt identiskt med BOJA, sbst.1; se A. Tobler i Sitz.-ber. d. k. preuss. Akad. d. wiss. 1896, s. 862. Eng. buoy är lån från ffr. l. mnl., där ordet, fastän icke anträffadt, säkerl. funnits]
sjöt. större flytande föremål (flöte), tillverkadt af trä l. kork l. järnplåt o. d., hvilket afser att utmärka läget af ngt som befinner sig under vattenytan l. på sjöbottnen, ss. ankare l. nät m. m., l. gm sin flytkraft hålla ngt uppe l. (förankradt vid bottnen) utvisa farled l. tjäna till förtöjning l. förhalning af fartyg l. båtar. Bojen vakar. Förtöja vid en boj. Boya .. thet är then träklabb som bunden med en lina ifrån Ankaret, flyter ofwan på watnet. Hadorph Wijsby siör. 7 (1689). På vest kanten af Horse banken ligger .. en svart boy, som lemnas om Styrbord. Montan Underr. uti segl. 36 (1787). För att veta hvar dessa nät ligga, .. har man ett märke eller boj, af fiskare också kalladt våle eller vettare, fästadt vid dem med ett 40 à 50 famnars snöre. Uppr. fiskaren 55 (1847). Minorna hindras att sjunka genom bojar, hvilka göras af solid kork. Carlstedt Rörl. minmaterielen 61 (1880). En af de svåraste manövrer för nybörjaren i segling är .. ”att på till bojen”, hvarmed förstås att under segel på ett sådant sätt handtera båten, att den just vid ankomsten till bojen (moringen) upphör att skjuta öfver stäf samt blir derstädes qvarliggande stilla, tills förtöjningen hunnit tagas ombord. Tidn. f. idr. 1882, s. 107. (På sin ballongfärd mot nordpolen medtog Andrée) tretton bojar av kork, kringspunna med koppartråd och inneslutande en metallhylsa för brev. Hedin Fr. pol t. pol 2: 564 (1911). jfr ANKAR-, BÅT-, DEVIATIONS-, FLAGG-, FOTOGEN-, FRÄLSAR-, FÖRTÖJNINGS-, GAS-, GRUND-, HVISSEL-, KLOCK-, KORK-, LIF-, LIFRÄDDNINGS-, LJUD-, LJUS-, LYKT-, LYS-, MIN-, MORINGS-, MÄRK-, SPETS-, TELEGRAF-, TUNN-, VRAK-BOJ m. fl. — särsk. elliptiskt för LIFBOJ o. d. Sehlstedt 3: 188 (1867). När (den simmande) .. lutar sig framåt, faller bojen af sig själf liksom en krans öfver hans hufvud och skuldror. Ekelöf Sjölif 208 (1898).
-REP. (boj- Rosenfeldt Tourville 9 (1698) osv. boje- G. I:s reg. 8: 66 (1532), Dalman Sjölex. 2 (1765). boyo- G. I:s reg. 8: 66 (1532))
1) [jfr d. böjerep, holl. boeireep, t. bojereep, eng. buoy-rope] tåg som förbinder en boj med ett ankare l. dyl. It kabbel tugh vm C (dvs. 100) fampne til ij (dvs. två) the storste ankar til boye reep. G. I:s reg. 8: 66 (1532). Sättia .. sielfwa boyrepet kring lilla Spelet, at hielpa lyffta Anckaret wäl uthur Botnen. Rosenfeldt Tourville 43 (1698). Vid .. (fisk-)linans ena ända var fastgjord en à två små draggar och ett bojrep med vakare. Trolle Duvall 1: 242 (1875). jfr ANKAR-BOJREP.
2) vid en förtöjningsboj fäst tåg l. kätting hvarmed en båt l. ett fartyg kan förtöjas vid bojen. Ny tidn. f. idr. 1916, s. 160. —
-STJÄRT. smäckert tåg som förbinder en (ankar)boj med fartyget. Uggla Sjölex. (1874; under buoy-lanyard). —
-STROPP. förstärkningståg omkring en boj. —
B (†): BOJE-REP, se A.
C (†): BOJO-REP, se A.
Spoiler title
Spoiler content