SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1918  
BOLOGNARE bolon3jare2 l. 0400, l. bå-; best. -en, äfv. -n; pl. =;
l. BOLOGNESARE bol1onje3sare2 l. 10400 (bolone`-sare Weste); best. -en, äfv. -n; pl. =;
äfv. BOLOGNES bol1onje4s; best. -en; pl. -er;
äfv. (ss. enkelt ord anträffadt bl. i bet. 2) BOLOGNESER bol1onje4ser; best. -n; pl. =;
i bet. 1 m.||(ig.) (om kvinna nyttjas i allm. BOLOGNESISKA), i bet. 2 m.||ig. l. r.
Ordformer
(bolognare Berndtsson (1880) osv. bolonesare Weste (1807); bolognesare Ekeblad Andersen En skalds lustv.105 (1842) osv. bolognes Berndtson (1881), Wenström o. Jeurling (1891). bologneser Retzius Min. 131 (1795: Bologneserspaten), Rydholm Hunden 92 (1881). Anm. Stafningen boulogneser- hos Hamilton Hundras. 198 (1900) o. Ekelöf Hundvän. 181 (1913) är felaktig)
Etymologi
[afl. af ortnamnet BOLOGNA; jfr d. bologneser, holl. bologneezer, t. bologneser, eng. bolognese, fr. bolonais. Formen bologneser kan vara ellips af BOLOGNESER-HUND. Beträffande växlingen mellan formerna jfr JAPANARE : JAPANES : JAPANESARE, GENUES : GENUESARE : GENUESER, m. fl.]
1) invånare i Bologna, person från Bologna. Weste (1807). Det är i allmänhet de äldre bolognesarne och umbrerne som i Bologna väcka vårt intresse. Lundin Bortom Alp. 32 (1883; om konstnärer).
2) bologneserhund. En liten hvit bolognesare, så nära klippt, att man kunde se den rosenröda huden. Ekeblad Andersen En skalds lustv. 105 (1842). Rydholm Hunden 92 (1881).
Ssgr [formen bologneser- liksom d. bologneser- sannol. af t. bologneser- l. (ss. oböjl. adj.) bologneser]: BOLOGNESER-, äfv. BOLOGNES-FLASKA. liten, tjockväggad, flaskformig glaskolf som gm plötslig afkylning vid tillverkningen fått (den först i Bologna observerade) egenskapen att springa sönder till fint pulver, om den aldrig så litet rispas på insidan, under det att den på utsidan motstår äfv. hårda slag. Synnerberg (1815). Keyser Kemien 2: 265 (1871). —
-FOSFOR. bolognesersten. —
-HUND. ett slags mindre knähund med lång, silkesaktig hårbeklädnad. Deleen Meidinger 286 (1825). Hamilton Hundras. 198 (1900). —
-KOLF. bologneserflaska. —
-KORF. ett slags korf som först tillverkades i Bologna. —
-KRITA. ett slags fin, lätt slammad krita. Synnerberg (1815). —
-LYSSTEN~20, äfv. ~02. bolognesersten. —
-SKOLA. skola af bolognesiska målare. Nyblom Om den antika konsten 93 (1864). —
-SPAT. ett slags stänglig tungspat (baryt) som finnes i trakten af Bologna; jfr -STEN o. bonon(iens)isk spat samt LYS-STEN. Retzius Min. 131 (1795). —
-STEN. svafvelbarium, framställdt gm glödgning af tungspat o. kol samt kändt för sin egenskap att fosforescera; äfv. användt liktydigt med -SPAT; jfr bonon(iens)isk sten o. LYS-STEN. Synnerberg (1815).
Anm. Stundom förekommer ssgsformen bologner- [jfr BERLINER-, PARISER- m. fl.]. De båda Bolognerskolorna, den äldre och den yngre. Nyblom Bild. 248 (1864). Bolognerfosfor. Ekenberg (o. Landin) (1888).
Spoiler title
Spoiler content