publicerad: 1904
BERLINER- bärli3ner- l. bær-, äfv. BERLIN- bärli3n- l. bær-.
Etymologi
[af stadsnamnet Berlin; jfr t. berliner- l. (ss. oböjl. adj.) berliner (jfr BERLINARE); formen berliner- utgår från t. berliner(-), formen berlin- är bildad direkt af stadsnamnet]
i ssgr.
BERLINER-030~, äfv. BERLIN-ALN03~2. om ett alnmått som förr brukades i Preussen o. som utgjorde 0,6669 meter l. ngt mera än en sv. aln; preussisk aln. Nisbeth Handelslex. 107 (1867). —
-BLÅ, -BLÅTT, se d. o. —
-DIALEKT~102. berlinska (se d. o. 2). —
-GRÖNT~2, n. grön färg som vanl. beredes af berlinerblått o. kadmiumgult. AB 1845, nr 103, s. 4. Ekenberg (o. Landin) 57 (1888). —
-KALESCH~02. (förr) berlinare (se d. o. 2 a). En lätt och stark Berliner-Kalesch åstundas köpa. DA 1824, nr 49, s. 6. —
-MUNK~2, r. l. m. ett slags pösmunk med fyllning af sylt. Hagdahl Kok. 961 (1879). Hemmets kokb. 300 (1903). —
-RÖDT~2, n. vanl. om ett slags röd lackfärg som beredes af bresilja, stärkelse, krita o. alun. Synnerberg (1815). AB 1845, nr 103, s. 4. Berlinerrödt, som erhålles såsom biprodukt vid beredningen af alunfärger. Tekn. tidskr. 1872, s. 124. Berlinerrödt är vackert carmosinrödt. Ekenberg (o. Landin) 57 (1888). SFS 1894, Bih. nr 58, s. 12. —
-ULLGARN ~20 l. ~02. ett slags fint, färgadt ullgarn till handarbeten. Gröfre berlinerullgarn, som vanligen användes till virkade fottäcken. Sthms modejourn. 1851, s. 6. —
Spoiler title
Spoiler content