BOMBARDONG bom1bardoŋ4, äfv. bωm1-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr alltid o. ännu ofta skrifvet bombardon)
Etymologi
[liksom t. o. eng. bombardon af fr. bombardon, af it. bombardone, augmentativ bildning till bombardo (se BOMBARD)]
(i sht förr) mus. stort bleckblåsinstrument som liknar bastuban. Höijer Musiklex.(1864). Det låga Bas-Saxhornet (äfven Bombardon) står en qvint lägre (än bastuban), d. v. s. i Ess1. Wegelius Musikl. 2: 183(1889). Blomberg Uvdal. 31(1917).
