SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1918  
BOMMA bωm3a2, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE, BOMNING.
Etymologi
[afl. af BOM, interj.; jfr d. bomre, nt. bummen, holl. bommen, bommelen, t. bummen, bommen, bomben, eng. boom]
gifva ifrån sig l. framkalla dofva ljud. Klock-grodorne bomma och sammanringa. Linné Sk. XII (1751). (Port-)klockan ringde och porten bommade. Strindberg Sv. öden 3: 251 (1890). Det sista ekot af fästningssaluten hade bommat slut i hans blottade hufvud. Hallström N. nov. 254 (1912).
Spoiler title
Spoiler content