SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1918  
BOMÄRKE 3~mær2ke, n.; best. -et; pl. -en ((†) = Vg. fornm. tidskr. I. 8—9: 119 (1579), Växiö domk. akt. 1689, nr 1010. -er RA 2: 223 (1568), Murenius Acta visit. 553 (1664)).
Ordformer
(-mark Murenius Acta visit. 151 (1647). -marcke G. I:s reg. 7: 278 (1531). -merck Bidr. t. Åbo hist. I. 6: 217 (1634). boa- RA 2: 223 (1568))
Etymologi
[fsv. bomärke, af bo (se BO, sbst.1) o. märke (se MÄRKE); jfr d. bomærke, nor. dial. bumerke, bumark, äfvensom t. hausmarke]
1) [jfr motsv. anv. i fsv., dan. o. i nor. dial.] (i sht förr, se anm. nedan) tecken hvarmed en gårds l. en persons tillhörigheter märkas l. hvilket en icke skrifkunnig person vid underskrift använder i st. f. namnteckning l. för att bekräfta sin af andra skrifna namnteckning l. hvilket en skrifkunnig person bifogar till sin namnteckning till bekräftelse af densamma. Rita l. sätta sitt bomärke under en handling. G. I:s reg. 28: 229 (1558). Att detta ofuan skrefna alt af oss .. oryggeligen hållet warda skall, Stadhfäste wij medh wåra Nampn och wahnlige bomerken. Meddel. fr. Nord. mus. 1897, s. 107 (i handl. fr. 1653). (De) låto på kallelse skrifften .. sine namn underskrifva, och därtil sielfve sine bomärken satte. Växiö domk. akt. 1725, nr 80. (Brandstegarna) böra så väl som all annan Redskap vara märkte med Ägarens namn eller Bomärke. Aken Eldsl. 61 (1797). (lapp-)barnet är födt får det ett bomärke och en ren-ko, som med detta märkes. Düben Lappl. 204 (1873). Bomärket är .. ett namntecken främst för husets föreståndare, men kan också begagnas af alla medlemmar i familjen. P. E. Ohls i Förh. o. upps. 16: 207 (1903). När ett bo delas, tar .. vanligen äldste brodern faderns bomärke. Dens. Därs. 212. Att änkan K. H. .. egenhändigt underskrivit förestående handling medelst sitt bomärkes anbringande i namnteckningen, som av mig L. W. efter hennes anmodan skrivits, .. intyga vi ... PT 1915, nr 240 A, s. 4. Man kan skilja mellan två slag av bomärken: dels gårdsmärken, dels person- eller släktmärken. E. A. Granberg i Sv. turistfören. årsskr. 1916, s. 379. Av formen kan man ofta spåra bomärkenas härledning, dels från runorna, dels från yrken eller lokala egenheter. Dens. Därs. — jfr GÅRDS-BOMÄRKE. — särsk.
a) [jfr motsv. anv. i fsv.] (förr) yrkesmans bomärke ss. ursprungsbeteckning på hans tillverkningar; jfr FABRIKS-, KONSTNÄRS-, STENHUGGAR-MÄRKE. Slå huar (bergsman på Salberget) sitt bomarcke vppå sitt sölffuer med en stempel för än han thet säll (dvs. säljer). G. I:s reg. 7: 278 (1531). Alle handtwärckare .. måge icke försumma sitt arbete medh sin stämpell eller bomärckie beteckna. Ordn. f. handtv. 1 mars 1669, 7: 4.
b) skämts., om namnteckning. Nyblom Bild. 249 (1864). Rista sitt bomärke i (student-)nationens album. Levertin Wellander 25 (1896).
c) (förr) i utvidgad anv., om märke ss. emblem för en socken, ett härad, ett län, en institution o. d. Thetta effterscreffna är inuenterat och ransakatt granneligha widh alla kyrkior i Riduägh, aff Olao Iacobi .. vndher presternas signeter och kyrkioners bomerke. Vg. fornm. tidskr. III. 3—4: Bil. 2, s. 28 (i handl. fr. 1583). jfr: Bönderne satte jempte nampnen sine häradz eller lähne bomärken. RARP 7: 46 (1660).
Anm. till 1. Numera förekomma bomärken ss. ägarmärken bl. i vissa, i sht nordliga landsändar o. äro vid underskrifter sällsynta på grund af skrifkunnighetens allmänna utbredning.
2) [bildl. anv. af 1] prägel, särmärke. Den småleende småförlägenheten var på alla ansigten i huset inskrifven såsom slägtens gemensamma bomärke. Törneros Bref 1: 308 (1828). Denna flicka var stämplad med behagens bomärke alltifrån födelsen. Topelius Vint. II. 1: 30 (1881).
3) (†) med bomärke undertecknad(t) intyg l. ansökan l. fullmakt l. annan handling. De bref och bomärke, som Sochnebönderne hade honom gifvit. Vg. fornm. tidskr. I. 8—9: 119 (1579). (Bönderna) bekenna ful hafua gifuit bomerker (på att ett kapell skall byggas) och bekenna ingen hafua trugat them. Murenius Acta visit. 553 (1664). The gofuo sijna bomärken till öfuerheten, uthi den ände, att them kunne tillåtas koma i echtenskap tillsammans. Växiö domk. prot. 1666, s. 801. (För att hindra att någon präst påträngdes dem mot deras vilja) gåfwe sambtelige sina Bomerke strax och somlige skickadhe dem hem till oss. Växiö domk. akt. 1689, nr 1010.
4) [huruvida formen bo- l. bod- är den ursprungliga är ovisst] = BOD-MÄRKE.
Ssgr (till 1): BOMÄRKES-STEN. jfr -STOCK. Bomärkesstenarne .. från Skanör hafva .. tjenat som kontrollinstans vid justerande af bomärken. Karlin Kulturh. mus. 23 (1888).
-STOCK. stock i hvilken man för kontroll inskurit bomärkena för de olika gårdarna inom ett samhälle. I flera byar (fanns) en ”bomärkes-stock”, å hvilken alla hemmanens nummer och bomärken voro inristade. Bruzelius Allmogel. 40 (1876). Hörlén G. sed. 39 (1914).
Spoiler title
Spoiler content