SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1918  
BON boŋ4, r.; pl. -s.
Etymologi
[af fr. bon, sbst. till bon, adj. (se BONG)]
(numera bl. i fråga om utländska förh.) handel. skriftlig anvisning på penningar l. varor; check; revers; kupong. Nisbeth Handelslex. (1867). Smedman Kont. 7 (1874).
Spoiler title
Spoiler content