SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1921  
BRABANTARE braban3tare2 l. 0400 (braba´ntare Weste), m.(||ig.) (jfr anm. nedan); best. -en, äfv. -n; pl. =.
Ordformer
(brabendere O. Petri (1525) i Sthms tänkeb. 1: 40 (: brabendere hustrun); brabander Schroderus Uss. C 1 b (1626), Isogæus Segerskiöld 460 (c. 1700); bråbander BtFinlH; brabanter Kurck Lefnadsm. 39 (1705). brabantare Holmberg (1795; under brabançon), Berndtson)
Etymologi
[afledn. af landskapsnamnet BRABANT]
(numera mindre br.) invånare i Brabant, person från Brabant. BtFinlH 4: 349 (1568). Berndtson (1880).
Anm. Om kvinnlig invånare i Brabant l. kvinna från Brabant användes brabantska. Holmberg (1795; under brabançon).
Spoiler title
Spoiler content