SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1922  
BRECKENFELLER, m.
Etymologi
[efter mnt. brekerfelder, afledn. af Breckerfelde, namn på en stad i Westfalen]
(†) benämning på ett slags knif från Breckerfelde. En breckenfeller mz massur skafftt. Skråordn. 317 (1546).
Spoiler title
Spoiler content