publicerad: 1922
BRAXEN brak4sen, m. l. r.; best. = l. braxnen40 (numera mindre br., 2 Saml. 4: 32 (1604), SAOL (1900)); pl. braxnar32 ((†) -ner Sundelius Norrköp. minne 677 (efter handl. fr. 1560), Broman Helsingb. 160 (c. 1740));
äfv. BRAX brak4s, m. l. r.; best. -en; pl. -ar ((†) -er Sundelius Norrköp. minne 673 (cit. fr. 1593)).
Ordformer
(brax Barckhusen Cotossichin 84 (1669), TurÅ 1906, s. 193. brasin Skara stifts jordeb. 14, 174 (1540). brask Bureus Suml. 68 (c. 1600). brasm Rothof Hush. 66 (1762); brasma VerdS 98: 31 (1901; anfördt fr. Värml.))
Etymologi
[fsv. braxn; jfr sv. dial. bras, brasen, brasm, brasma, brasme, d. brasen (ä. d. äfv. brasem), fsax. bressemo, mnt. brassen, brassem, bresme (hvaraf fr. brême, hvaraf eng. bream), holl. brasem, mht. brahsem, t. brachs(en), brassen; besläktadt med isl. brjá, glänsa. Fsv. braxn är möjl. att betrakta ss. lån från t. Formen brax har uppkommit af braxen därigm att denna form uppfattats ss. sg. best. — jfr BROSME, BRÄSMA]
fisk af det till karpfiskarnas familj hörande släktet Abramis Cuv., särsk. arten Abramis brama Lin. GR 1: 151 (1523). Braxnen leeker tå Enebusken ryker. I. Erici Colerus 1: 136 (c. 1645). Braxen .. (är) en välsmakelig fisk då han är fet. Rothof Hush. 66 (1762). Braxen bör fiskas vid häggblomningen och rågblomningen och kallas därför hägg- eller rågblomsbraxen. Hembygden 1911, s. 107. — jfr EN-, GÖK-, HAFS-, IS-, SKÄR-BRAXEN m. fl.
Ssgr: A (†): BRAXE-FISKE, se B.
-BLECKA l. -BLICKA, f. l. r. (i vissa delar af Sv.) braxenpanka. Smärre fisk, som nors, löior, braxenblickor, mört fångas med not. Leinberg Vårt land 5: 78 (i handl. fr. 1764). Lilljeborg Fisk. 3: 275 (1889: -bläcka; anfördt fr. Uppsala). —
-BLOMSTER. [sv. dial. braxnablomster. Benämningen anses bero på att ifrågavarande växt blommar vid braxens lektid] örten Cardamine pratensis Lin., ängsbräsma, ängskrasse; jfr -BLOMMOR, -GRÄS 2. Bromelius Chloris 73 (1694). —
1) abstr. LReg. 17 (1563). Uti insjöarna begagnas .. not för braxen- och löjfiske. LAHT 1886, s. 27.
2) (†) konkret: ställe där braxen fiskas. GR 26: 21 (1556). Vid en och annan Kyrka, som ligger nära in vid .. Braxenfisken, innehålles .. med all ringning i Klockorne (för att fisken icke skall blifva skrämd). VetAH 1761, s. 188. Nilsson Fauna 4: VII (1855). —
-FJÄLL. Braxenfiäll kokas med bränvin til et starkt lim, hvarmed man kan hoplaga sönderslagna glas, bouteiller och porcellin. Rothof Hush. 66 (1762). —
-FLIA l. -FLIRA l. -FLISA. (bygdemålsfärgadt) braxenpanka. Möller (1790). Nilsson Fauna 4: 324, 331 (1855). NF (1878). —
-FLUGA. nattslända (som användes ss. agn vid braxenfiske), laxmygga; jfr -MAL. 2 NF 19: 572 (1913). —
-FLÄTTING. (bygdemålsfärgadt) braxenpanka. Braxenflättingar .. ur Wexjö sjö, äro .. fetare än på andra ställen. Linné Sk. 26 (1751). Fischerström 3: 119 (1783). —
2) (föga br.) = -BLOMSTER. Wahlenberg Flora Sv. 411 (1824). Emedan .. (Cardamine pratensis) börjar blomma då braxen leker, kallas den i somliga trakter Braxengräs. Nyman Sv. växt. naturh. 1: 314 (1867). —
-LEK. (braxne- VRP) Tillsades Borgerskapet att dhe nu mädan Bragzneleken påstår intet gå ut mäd nogra Noter att pullssa. VRP 1708, s. 189. —
-MYGG l. -MYGGA. insekten Hydrometra lacustris Lin., vattenmätare, ”skräddare”. Linné Syst. nat. 62 (1748). Thomson Insect. 119 (1862). —
-MÖRT. Braxenmörten, Abramidopsis Buggenhagii (Bl.) är en i vårt land ytterst sällan funnen bastard, enligt de flestes åsikt mellan braxen och mört, enligt C. Naumann åter mellan braxen och sarf. Stuxberg Fisk. 519 (1895). —
-NÄT. (braxna- Bouppt. fr. Växiö 1828. braxne- Tiselius) fisk. visst slags gröfre nät, eg. afsedt för fångst af braxen. Tiselius Vätter 1: 121 (1723). Id får man .. på grofva nät (s. k. braxennät). Schröder Fiske 60 (1900). —
-PANKA. benämning på icke fullvuxen braxen l. på (individ af) fiskarten Abramis blicca Bloch., björkna; jfr -BLECKA, -FLIA, -FLÄTTING. Groening Ry. spr. 200 (1750). Braxen .. kallas, medan han är liten, Braxen-panka eller Flia. Schultze Fisk. 38 (1778). Björkna (”braxenpanka”). Fornv. 1906, s. 16. Anm. Af ä. förf. anföras stundom, säkerligen af misstag, braxen-blecka, -blicka, -flia, -panka ss. benämning på Abramis farenus Lin., faren. —
-STÅND. Uggla IVetA 1786, s. 28. Braxen .. väljer sin vinterstation på det djupaste stället den träffar. Här står den packad i ofantlig mängd, och dylika ställen .. kallas Braxenstånd. C. U. Ekström hos Wright Fisk. 177 (1845). —
C (†): BRAXNA-GRÄS, -NÄT, se B.
D (†): BRAXNE-FISKE, -LEK, -NÄT, se B.
Spoiler title
Spoiler content