SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1923  
BRUDTÄMMA brɯ3d~täm2a, f.; best. -an; pl. -or ((†) -ar Grafström).
Ordformer
(bru- VRP 1635, s. 615. -tämma VarR osv. -tämia Schroderus Dict. 23 (c. 1638). -tomma Grafström (: Brudtommar, pl.), Afzelius Sag. 6: 227 (1851; från Blekinge))
Etymologi
[sv. dial. brudtämma, -täma, -tamma, -tomma, -tömma, af fsv. bruttu mö, af bruþtughu mö, till bruþtugha, brudfrämma (för senare leden -tugha jfr HERTIG); jfr d. dial. brudetemme]
(jfr anm. sp. 4305) brudfrämma. VarR 11 (1538). Brudens klädsel var .. fulländad af hennes Brudtommar. (Forssell o.) Grafström 101 (1832; om förh. i Blekinge).
Spoiler title
Spoiler content