SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1924 BÅNGMÅL boŋ3~må2l, n.; best. -et; pl. =. Etymologi [af BONMÅ under påverkan af MÅL] (starkt hvard., numera föga br.) kvickt (grofkornigt) infall, bonmå; tal som utmärkes af (gröfre) kvickheter. Jolin Barnhusb. 91 (1849). Öberg Son. 59 (1905). SAOB Alfabetisk lista bånge subst.2 bånghet bångighet bångla verb bånglande bångmål subst. bångsam adj.1 bångsam adj.2 bångse adj.1 bångse adj.2 bångstyrig adj. Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
