SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1924  
BÅNGSE, adj.2 oböjl.
Etymologi
[till BÅNG, adj.; med afs. på bildningen jfr ÅNGSE]
(†) rädd, ängslig. Ähren j för reesan bångse? Prytz OS B 2 a (1620).
Spoiler title
Spoiler content