SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1925  
BÖL 4l, sbst.2, n.; best. -et; pl. (i konkretare anv.) =.
vbalsbst. till BÖLA; äfv. konkretare, om bölande ljud. Inga vargars tjut och böl. Bellman 6: 321 (1787); jfr BÖLA 2. Man skall inte vänta mer än ett böl af en oxe. Granlund Ordspr. (c. 1880); jfr BÖLA 1. Säg, främling, hvarför häfver du det rungande böl? Karlfeldt FlPom. 16 (1906); jfr BÖLA 2.
Spoiler title
Spoiler content