SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1925  
BÖNA 3na2, v.2 -ade ((†) p. pf. pl. böhnte Roberg Beynon 239 (1727), Broocman Hush. 2: 97 (1736)). vbalsbst. -ANDE.
Etymologi
[sv. dial. böna (Finl., Östergötl., Smål.), bena (Finl.); jfr d. dial. bønse, bynse, ä. t. bühnen, böhnen; sannol. besläktadt med BONA]
1) (numera bl. starkt bygdemålsfärgadt, i vissa trakter) rengöra (träkärl o. d.) gm att ingnida det med (het) enelag o. d. som drager ut förutvarande smak l. lukt. Man (skall) låta .. böna (mjölkkärlen) medh Libbesticka, Dill, Nätzlor, Kumin, Walnötelöff, eller Ekelöff, och alt thetta siuda tilhopa med Watn, och sedan gnida och twätta härmed Bunkarna. IErici Colerus 2: 21 (c. 1645). Väl bönade, stora stenkrukor. Zetterstrand Kokb. 556 (1863). — jfr IN-, UR-BÖNA.
2) (numera bl. i Finl.) utsätta (ngt) för stark värme (af ngn het vätska l. ånga l. eld) o. sålunda uppmjuka (det); värma; jfr BADDA 4, BASA 2. Gamle och Rutne Skadar, Om the blifva öfver heta immen eller ångan af thenna soppan väl böhnte eller vekte, .. så varda the i grund helade. Roberg Beynon 239 (1727). Blifva bönad ell. uppmjukad genom värme. ASScF 6: 83 (1861). Han va så frusen, att han måste bönas. FoU 16: 58 (1903). — refl.: värma sig (framför brasan o. d.). Sitta och böna sig framför brasan .. böna sig i bastun. FoU 16: 58 (1903).
3) (i Finl.) lägga varma omslag på (ngt), badda. Juslenius 91 (1745). Man tager blomstren och stjelken (af Gnaphalium latifolium americanum), kokar dem i vatten, och med vatnet, eller örten bunden i en påsa, bönar det ställe, som man har värk uti. Kalm Resa 2: 258 (1756). Jag .. bönade det svullna stället med Millefolii knoppar och blad. Ilmoni Sjukd. 3: 224 (cit. fr. c. 1757).
Spoiler title