IN ssgr (forts.; jfr anm. sp. 274):
IN-BÖJA, -ning.
1) tr.: komma (ngt) att i en båge l. vinkel kröka l. böja sig in l. inåt (i l. mot ngt); förse (ngt) med en inbuktning; böja in; ofta i p. pf. i adjektivisk anv.: inåtböjd, stundom: konkav; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret: inåtböjt parti, inbuktning o. d. Ther gingo listor om kring (dvs. kring borden) inbögda een twär hand högha. Hes. 40: 43 (Bib. 1541; öv. 1841: böjda inåt). (Fuxen) har fått een något inbögd rygg theraf, att han för bittida är rijden worden. HTSkån. 1: 195 (i handl. fr. 1658). Thunberg Resa 1: 269 (1788). Brännspeglar, som i allmänhet äro sferiska med inböjd yta. Regnér Begr. 304 (1803). På den längre delen af röret finnas tvänne inböjningar på 300 mm. afstånd från hvarandra. TT 1901, K. s. 30. Torpedbåten erhöll (vid kollisionen) .. mycket betydande skador; 11 plåtar blefvo tillbucklade och trenne spant inböjda. SD(L) 1904, nr 239, s. 5. särsk. (numera mindre br.) i uttr. inböjd näsa, näsa som från roten till spetsen bildar en svagt konkav (kontur)linje. Både Männ och Qwinnorna äro små till wäxten, bredt Ansichte, inbögd näsa, och swartbruna. Rudbeck Atl. 3: 189 (1698; om lapparna). Finland 54 (1893).
2) (tillf.) intr.: böja l. bukta sig in (i ngt). Den djupa, från öster inböjande bugt (i Schleswig), som bär namnet Schlei. PT 1904, nr 37 A, s. 3. —
-BÖNA, v. [till BÖNA, v.2] (†) ingnida l. indränka (ngt med ngt); äv. oeg. o. bildl. Lät thet (dvs. säden som skall sås m. m.) så stå ett dygn eller 24 timar, at thet må rätt inbönas och vpfyllas med thenna salt- och lifsbalsamen. Broocman Hush. 2: 138 (1736). VeckoskrLäk. 3: 96 (1782). Trångbröstade servilitets-gubbar, inbönte (dvs. durkdrivna) i knep och nepotism. Livijn 2: 345 (1842). —
-BÖRDA, v. [till BÖRDA, v.3] (†) jur. i kraft av bördsrätt inlösa (ngt, i sht fast egendom); igenbörda; äv. allmännare: (åter)-inlösa. G1R 28: 581 (1558). Der desse kiöpegodhzen skulle effter handhen till Cronan inbördas, skulle (osv.). RARP V. 2: 358 (1655). Begärade m:r Lars Krög, .. det han .. kunde få inbörda sin broders Olof Jönssons halfva hemman på Vassland. NoraskogArk. 6: 252 (1676). SPF 1: 73 (1810). (Lindberg o.) Johansson Karlskoga 111 (1897).
