publicerad: 1925
BÖTER bø4ter, ngn gg 32 (bö´ter Weste; bö`ter (vanligen dock bö´ter) Noreen VS 2: 245), sbst. pl. ((i lagspr., †) dat. pl. botum 1647—1722; bötom c. 1635).
Ordformer
(-or 1666—1821. bötter 1691)
Etymologi
(af domstol l. myndighet ådömdt) straff bestående i erläggande af en penningsumma l. (i ä. tid ngn gg) ngt annat föremål representerande ett visst värde (jfr BÖTE-SPANNMÅL, BÖTES-HÖ); penningstraff, plikt; stundom: vite; vanl. i öfverförd anv., om själfva penningsumman osv. Betala böter för ngt. Sona ngt med böter. Det är (höga) böter på att öfverträda förbudet. Aftjäna, sitta af böterna. Döma någon till l. pålägga någon böter. GR 16: 200 (1544). De bötter, som der på fölia lära. SynodA 1: 174 (1691). Förräderi .. kunde ej .. med böter förlikas; ty kallades de Urbota-mål. Dalin Hist. 1: 206 (1747). Böter förekomma .. (i vår nu gällande strafflag) endast för mindre betydande förseelser. .. Saknas tillgång till böternas fulla gäldande, förvandlas de till fängelse. 2NF (1905). — särsk. i vissa uttr.: döma l. fälla ngn till böter (förr äfv. fälla ngn på böter), döma ngn till l. pålägga ngn böter. Fäld på böter. Serenius (1741). Dalin (1851). (De) fäldes .. till höga böter. Odhner G3 1: 107 (1885). — (†) slå ngn på, äfv. i l. till böter, pålägga ngn böter, bötfälla. (Han) war kommen .. uthi en bråskilnad på kyrko wägen, och derföre .. till 9 rd:s böter slagen. VDAkt. 1671, nr 125. Slå en på böter. Serenius U 1 a (1734). Reser han bort .. kan Domaren .. slå honom i böter. Nehrman PrCiv. 310 (1751). Dalin (1851). — belägga ngt (en förseelse l. dyl.) med böter, utsätta l. ådöma bötesstraff för ngt. Försummelse härutinnan kan beläggas med 100 marks böter. Forssell Stud. 2: 74 (1884, 1888). — (numera knappast br.) belägga ngn med böter, pålägga ngn böter, döma ngn till böter. Celsius G1 1: 293 (1746). — (†) lägga böter på ngt, belägga ngt med böter. Sahlstedt (1773). Widegren (1788). — vid (så l. så stora) böter, vid (så l. så stort) vite. Ingen fördriste sig, här i Rijket .. uppenbarligen at hafwa någon fremmande Religions öfning .. wid 100.de Daler Sölfwermyntz böter. Kyrkol. 1: 3 (1686). — (†) ej orka botum l. bötum, icke förmå erlägga de ådömda böterna. Orkar han eij böthom, stånde han för kyrckiedören. Rudbeckius Kyrkiost. 42 (c. 1635). Rääf Ydre 3: 292 (i handl. fr. 1722).
Sammansättningar.
Anm. Ssgr af typen böte- o. bötes- äro i ä. tid bildade till BÖTE, men hafva i nyare tid anslutits till böter, o. efter mönstret af dessa hafva i senare tid nya ssgr till böter bildats med bötes- ss. förled.
A: BÖT-FÄLLA, v. fälla l. döma (ngn) till (att betala) böter. (De) blefvo .. af Kon:gs Bef:h:de bötfällde till 25 rdr hvardera. SvT 1852, nr 14, s. 3. —
-FÖRA. (†) straffa (med böter). Hwar .. deres saak lagligen är förhördh och böttförde, måge de (nyutskrifna soldaterna) icke .. vthen discretion förskiutas. SUFinlH 5: 253 (1617). —
-LÄGGA. (†) pålägga (ngn) böter, bötfälla. Juslenius (1745). Joh. Tannin .. bötlades med 5 D(ale)r S(ilfve)rm(yn)t för det han var något beskjänkter vid en Lijkprocession. UrFinlH 438 (1753).
B (jfr anm. ofvan; †): BÖTE-PENNINGAR, se C. —
-SPANNMÅL. Ähr och någon Ofrelsses man som vnderslår tijenden, den skall för hwarie Span sädh han .. försnillar, böta förste gången Tree Spen .. Så skall och samma böthe Spanmål vtaf Heredz fogden strax vthfordras. RARP 3: 100 (1638).
C (jfr anm. ofvan): BÖTES-AFSITTARE~0200. person som ”sitter af” böter, bötesfånge. De fleste bötesafsittare inom länsfängelset .. (hafva) för fylleri blifvit ådömda böter. SDS 1898, nr 191, s. 2. —
-ANDEL~20 l. ~02. andel i böter. Bevakningsmännen erhöllo en viss bötesandel för allt det skadliga bränvin de kunde öfverkomma. AB 1831, nr 35, s. 3. —
-ANSVAR~20 l. ~02. [jfr ANSVAR 5] jur. Det i Kongl. Förordningen om Skogarne .. stadgade bötes-ansvar å den, som .. förderfvar Ek. SFS 1831, s. 33. Det bötesansvar, som kommer att drabba den, hvilken (osv.). UpsP 1860, nr 89, s. 1. Att beträda denna plats är vid bötesansvar förbjudet. Auerbach (1908). —
-BELOPP. —
-FÅNGE. person som gm att sitta i fängelse aftjänar (”sitter af”) böter. Bergman GotlGeogr. 39 (1870). —
-FÖRTECKNING. mil. förteckning öfver böter som vederbörande militärmyndighet anser böra påföras värnpliktiga som vid inskrifning, vapenöfning l. mönstring uteblifvit utan (anmäldt o. styrkt) giltigt förfall. SFS 1885, nr 31, s. 18. Därs. 1892, nr 121, s. 101. —
-FÖRVANDLING. i sht jur. förvandling af böter till frihetsstraff. JGRichert (1842) hos Warburg Richert 2: 161. —
-LÄNGD. jur. förteckning öfver ådömda böter; jfr SAKÖRES-LÄNGD. RB 2: 8 (Lag 1734). Böteslängd .. skall upprättas af alla domstolar och andra myndigheter, som ega att ålägga böter, och tillställas den myndighet, som det åligger att indrifva böterna. 2NF (1905). —
-MEDEL, pl. i form af böter influtna medel. Resol. 26/11 1772, s. 10. —
-PENNINGAR, pl. (böte- 1626—1663) (†) bötesmedel, böter. Rudbeckius KonReg. 481 (1620). Schulthess (1885). —
-SITTARE. = -AFSITTARE. FångvStyrBer. 1891, s. VI. Bötessittare, som under 564 dagar aftjänade sammanlagdt 3,500 kr. GHT 1896, nr 162, s. 2. —
-STRAFF. straff som består i böter. Serenius Nn 2 b (1734). SFS 1864, nr 11, s. 17. Thyrén StrafflRef. 1: 67 (1910).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content