SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1903  
CELLULÄR säl1ɯlä4r l. säl1u-, l. -æ4r (sällulä´r Dalin), i ssgr vanl. CELLULAR -a4r, adj.
Etymologi
[af t. o. eng. cellular, fr. cellulaire, af nylat. cellularis, adj. till lat. cellula (se CELLUL); jfr CELLULÖS]
adj. till CELLUL 2, 3, 4 o. CELL 3, 4, 6. — jfr INTER-CELLULÄR.
1) = CELLULÖS. (De finaste rottrådarnas) yttersta spits .. är cellulär. G. Wahlenberg i Econ. annal. 1808, Juni s. 54. De långa benens rörformiga kanal innehåller en cellulär väfnad, fylld af fett. Berzelius Kemi 6: 548 (1830). De cellulaira Växterna. J. E. Wikström Årsber. t. VetA 1836, s. 358. Mossorne och de cellulära fanerogamerne. Fries Utfl. 1: 274 (1843). (Benväfnaden) är från början öfverallt spongiös eller cellulär. Lovén Benväfn. 11 (1863).
2) i ssgn CELLULAR-SYSTEM.
Ssgr: CELLULÄR- l. (vanl.) CELLULAR-HINNA103~20. (numera knappast br.) anat. bindväfshinna. Berzelius Præs. i VetA 1810, s. 44. —
-PATOLOGI(EN)~0002 l. ~0102. med. lära(n) att sjukdomarnas orsaker äro att söka i sjukliga förändringar hos cellerna. G. Retzius i NF (1878). —
-SYSTEM~02. särsk. skeppsb. jfr CELL 4 a β. Båten är byggd efter cellularsystemet utan köl med dubbla cementerade bottnar. SD(L) 1897, nr 373, s. 4. —
-VÄXT~2. (numera föga br.) bot. = CELL-VÄXT. Fries Utfl. 1: 274 (1843).
Spoiler title
Spoiler content