SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1903  
CELLUL sälɯ4l l. sel- (sälly´l Dalin), r. (m. Dalin (1850)); best. -en; pl. -er.
Etymologi
[jfr eng. o. fr. cellule, af lat. cellula, dimin. af cella (se CELL)]
(nästan †; jfr anm. vid CELL, sp. 16).
1) = CELL 1. En .. graf, bestående af en genom konsten danad kulle, innefattande flera smårum (celluler), som alla hafva en gemensam ingång. P. W. Tholander i Iduna 5: 46 (1814). — särsk.
a) = CELL 1 a. Valerius 2: 14 (1809).
b) = CELL 1 c. Tjugusju Celluler, hvarje för en Dåre. A. J. Hagström Intr. i VetA 1788, s. 23.
2) = CELL 3. Biet .. bygger (af vax) cellulerna för äggens utveckling och för honingens förvaring. Berzelius Kemi 4: 318 (1827). Agardh Bot. 1: 104 (1829). Kindblad (1868).
3) = CELL 4 a. Westring Sv. lafv. färghist. Tillägg 2, s. 2 (1809). Storpipig, .. full med större tomma celluler. Marklin 94 (1818). Hos fläder och solrosor .. är (märgen) .. full med celluler. Berzelius Kemi 4: 549 (1827). De platta benen .. innehålla en cavitet, som inuti af fina benväggar är delad i små celluler. Därs. 6: 530 (1830). Kindblad (1868). — jfr MÄRG-CELLUL.
4) = CELL 6. G. Wahlenberg i Econ. annal. 1808, Juni s. 56. (Af de säckarsom naturforskarna urskilt hos växterna) kunna vi antaga 3:ne hufvudsakliga (former): celluler, baströr, och kärl ... Cellulerne skilja sig ifrån de öfriga säckarne hufvudsakligen genom deras till sferer eller en kort ellipsoid sig närmande figur. Agardh Bot. 1: 99 (1829). Arrhenius Term. 40 (1842). (Växternas organer har man på senare tiden betraktat) endast som modificationer af sin urform eller cellulen. Fries Utfl. 1: 266 (1843). Schwan har .. visat att cellulen är det ursprungliga för alla djurens bildningar. Därs. 267. Agardh Vextsyst. method. 84 (1858). — jfr MJÖLK-, MODER-, POLLEN-, SAFT-CELLUL m. fl.
Ssgr (nästan †, i allm. till 4): CELLUL-BILDNING03~20. cellbildning. Fries Utfl. 1: 266 (1843).
-FORM~2, pl. -er. cellform. Fries Utfl. 1: 267 (1843).
(2) -FORMIG~20. cellformig. Cellulformig, vaxkaklik. Marklin 50 (1818).
-KÄRNA~20, sbst. cellkärna. Fries Utfl. 1: 280 (1843).
-LAGER~20, n. cellager; jfr -SKIKT. Agardh Bot. 1: 220 (1829). Fries Utfl. 1: 276 (1843).
-MASSA~20. cellmassa. (De tropiska ormbunkarna) innesluta .. en cylindrisk cellulmassa (märg) .. och (utomkring denna) .. en annan cellmassa af en hård byggnad. Andersson Lärob. i bot. 2: 22 (1853).
-MEMBRAN~02. cellmembran. Andersson Lärob. i bot. 2: 60 (1853).
-RAD~2. cellrad. Agardh Bot. 1: 136 (1829).
-RÖR~2. om cellmembran; motsatt KÄRL. Agardh Bot. 1: 89 (1829).
-SAFT~2. cellsaft. Agardh Bot. 1: 106 (1829). J. G. Agardh i SKN 1842, s. 238. Arrhenius Bot. 21 (1845, 1850).
-SKIKT~2. cellskikt; jfr -LAGER. H. v. Post i LAT 1873, s. 290.
-SYSTEM~02. cellförening. Cellulsystemerne. Agardh Bot. 1: 114 (1829; öfverskrift).
-TRÅD~2. celltråd. Agardh Bot. 1: 102 (1829).
-VÄFNAD~20.
1) = CELL-VÄFNAD 2. Agardh Bot. 1: 101 (1829). Fries Utfl. 1: 265 (1843). Arrhenius Bot. 16 (1845, 1850).
2) = CELL-VÄFNAD 3. H. Widegren i LAH 1862, s. 306.
Spoiler title