CENTURIONAT sän1tɯri1ωna4t l. -tu-, l. 01004 l. sen-, stundom -o- l. -å-, n.; best. -et; pl. = l. -er.
Etymologi
[jfr t. centurionat, n., af lat. centurionatus, m., af centurio (se föreg.)]
centurionbefattning, centuriontjänst. Under kejsartiden går centurionatet öfver (från underofficers-) till officersställning. Centerwall Rom. fornk. 565 (1891).
