CERAT sera4t, n. (Hartman Husläk. 60(1828), Lundell) l. r. (Berlin Farm. 2: 207(1851), NF(1878); i båda dessa källor är ordet eljest i allm. n.); best. -et l. -en; pl. (i bet. olika slags cerat) -er, ss. n. äfv. =. Anm. I ä. tid brukades ordet i lat. form. Man kallar Ceratum et plåster, som är mjukare än de vanlige. Retzius Pharm. 35(1769).
Etymologi
[jfr t. cerat, n., eng. cerate, fr. cérat, af lat. ceratum, plåster, eg. p. pf. n. till cerare, öfverdraga med vax, af cera, vax (jfr CERESIN,CERIN, sbst.1,CEROSINo. OZOKERIT)]
ett slags salfva som beredes af vax med tillsats af feta oljor, hvalraf m. m.; jfr VAX-POMADA,-SALFVA.Hvitt cerat. Hartman Husläk. 60(1828). C. F. Dahlgren S. arb. 1: XXII (1842). Cerater .. hafva en något fastare konsistens än unguenta (dvs. salfvor). Berlin Farm. 2: 207(1851). Cerater (Vaxpomador), farmaceutiska preparat för hård och sprucken hud. Ekenberg (o. Landin) 194(1889). Cerat .. gult .. hvitt .. rödt. Lindgren Läkem. 13(1891, 1902). Cerat skall hafva rent hvit färg och tydlig lukt af benzoe. Sv. farm. 59(1901). — jfr BOR(SYRE)-, KAMFER-, SÄFVENBOM(S)-CERAT.
Anm. I ä. tid förekom (med lat. böjning) en sidoform till cerat, näml. cerotum [af lat. cerōtum, af gr. κηρωτόν, cerat; jfr ä. eng. cerote, cerot, ä. fr. cérot]. The warme bånd (dvs. plåster) som kallas Cerota. B. Olavi 191 a(1578). Därs. 191 b.
Ssgr: CERAT-ASK03~2. —
-FORM~2, pl. -ar. form i hvilken cerat slås efter smältningen för att kallna o. stelna. Ahlberg Farm. tekn. 205(1899). —
-KAKA~20. ett stycke cerat i form af en liten (rektangulär l. oval l. rund) kaka. Berlin Farm. 2: 207(1851). —
