publicerad: 1904
CHAMPINJON ʃam1pinjω4n, sällan ʃaŋ1-pinjoŋ4 (schanngpinnjå´nng, ”äfv.” schampinnjón Dalin; jfr stafsättet champiniong Broocman Hush. 6: 20 (1736)); r. l. m.; best. -en; pl. -er ((†) champignons Dalin Arg. 1: 282 (1733, 1754)).
Ordformer
(champion (schampion) Oecon. 2, 4, 240 (1730), Almström Handelsvar. 269 (1845), Berlin Läseb. 258 (1852, 1866). svampion Retzius Fl. oec. 23 (1806; i öfverskrift; i sammanhängande framställning begagnar Retzius bl. formen champignon))
Etymologi
[liksom d. skampion, t. o. eng. champignon, af fr. champignon. Det fr. ordet är en afl. af champ, fält, af lat. campus (se KAMPANJ, KAMPERA); jfr de med annan afl.-ändelse bildade ä. fr. campaigneus, it. campignuolo, samt med afs. på bet.-utvecklingen de t. benämningarna på samma svamp: angerling, haideschwamm, heiderling, weidling, wiesenschwamm. Formen champion (jfr d. skampion) har väl utvecklats gm dissimilation; formen svampion har uppstått gm förvridning i anslutning till SVAMP; jfr de i sv. dial. (se Noreen i Landsm. VI. 5: 7) förekommande formerna svampinjon, svampion]
1) en viss till skifsvamparnas familj hörande, ätlig o. ss. läcker ansedd svamp, Psalliota (Agaricus) campestris Lin.; i utvidgad anv. om de olika arterna af ifrågavarande släkte. Äkta l. mörka l. mörknande champinjonen, Psalliota campestris Lin. Allmänna l. hvita l. ljusa champinjonen, Ps. arvensis Schæff. Läckra l. krithvita champinjonen, Ps. cretaceus Fr. Rodnande champinjonen, Ps. silvatica Schæff. Stora l. präktiga champinjonen, Ps. augusta Fr. Stekta, stufvade, rostade, marinerade champinjoner. Hönsfrikassé med champinjoner. Champignioner uthi Ragou. Rålamb 14: 84 (1690). Trägårdsmästare så Champignoner uti dertil tjänlige sängar. C. Knutberg i VetAH 17: 18 (1756). Agaricus procerus (dvs. stolta fjällskiflingen) .. lärer blott vara en förändring (dvs. varietet) af Champignonen. Retzius Fl. oec. 25 (1806). En fritto, beredd af champignoner och källfrön (dvs. grodor). Nicander Minnen 1: 302 (1831). De vigtigaste inhemska ätliga (svamp)arter, .. äro Champignonen .., Riskan .., Chantarellen ... Düben Nat. fam. 326 (1841). Champignonerna .. skiljas från alla öfriga skifsvampar genom mörkbrunt färgstoft .., genom köttig, finluden eller fjällig hatt samt ring på foten. Fries Sv:s svampar 8 (1860). Champignonen .. växer vild i hela Europa. Elfving Kulturv. 218 (1895). — (föga br.) i kollektiv anv. Göra god Ragout utan Champignon. Dalin Arg. 2: 339 (1734, 1754). Lägg ther vti (dvs. i soppan) 3 eller 4 tiog skalade kräfvetor och murklor .., litet tårr Champiniong väl stött. Broocman Hush. 6: 20 (1736). — jfr BLOD-, KEJSAR-, KUNGS-, SILKES-, SKOGS-, SNÖBOLLS-, TRÄDGÅRDS-, ÄNGS-CHAMPINJON.
2) [jfr motsv. anv. i fr.] veter. ett slags till formen om en champinjon (i bet. 1) påminnande svulst som stundom uppstår i kastrationssår. Vennerholm o. Svensson Husdj. sjukd. 481 (1892).
Ssgr (i allm. till 1): A: CHAMPINJON-BÄDD103~2. = -SÄNG. Lindgren Trädg. 2: 21 (1872). Hagdahl Fråga mig 40 (1883). —
-FYLLNING~20. af champinjoner bestående fyllning i pastejer o. d. Hagdahl Kok. 773 (1879). Lunell Svampkokb. 70 (1884). —
-FÄRS~2. jfr föreg. Därs. 58. —
-ODLING~20. Arrhenius Matsvampar 72 (1874). Champignonodlingen har länge i Frankrike bedrifvits med framgång. Hagdahl Kok. 769 (1879). Champignonodlingen i Höganäs grufvor. GHT 1895, nr 237, s. 3. —
-OMELETT~002. omelett med fyllning af champinjoner. Björklund Kokb. 172 (1849, 1860). Kallstenius Hush. 31 (1896). —
-PULVER~20. (schampinjons- Nylander) Nylander 260 (1822, 1828). Champignonen .. dels torkad, dels malen till pulver, (champignonpulver), utgör en betydande handelsartikel (i Frankrike). Nisbeth Handelslex. 269 (1867). —
-SVAMP~2. (Ekenberg o.) Landin 848 (1894). —
-SÅS~2. (schampinjons- Nylander) Nylander 421 (1822, 1859). Hvit champignonsås. Hagdahl Kok. 242 (1879). Sandeberg hos Lindblad Svampb. 143 (1901). —
-SÄNG~2. för odling af champinjoner särsk. inrättad säng; jfr -BÄDD. Sv. trädg.-fören. årsskr. 1839, s. 90. Smitt Skand. svampar 35 (1863). Nisbeth Handelslex. 269 (1867). Olbers Fleischer Torfströ 65 (1891). —
-YNGEL~20. [efter t. champignon-brut] jfr -FRÖ. Fortplantningen af champignoner sker genom att man utlägger s. k. champignonyngel, hvilket består af en torr blandning af gödsel och jord i form af tegelstenar, genomväfda af svampens mycelium i form af hvita trådar. Lindgren Trädg. 2: 22 (1872). Lönnegren Svampb. 55 (1883).
B (mindre br.): CHAMPINJONS-PULVER, -SÅS, se A.
Spoiler title
Spoiler content