SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1904  
CHECK ɟäk4, äfv. ʃäk4 l. tʃäk4, sbst.1, r. (m. Wenström (1891)); best. -en; pl. -er (Conv.-lex. (1821), 2 kam. prot. 1898, I. 6: 7) 40, äfv. (i sht i mellersta o. norra Sv.) 32, äfv. -ar (Ph. Leman i GHT 1896, nr 271, s. 2, 2 kam. prot. 1898, I. 6: 8, 9) l. -s (Conv.-lex. (1821), NF 8: 1505 (1884), GHT 1896, nr 97, s. 3).
Ordformer
(cheques (pl.) Smedman Kont. 7: 17 (1874), Skatteregl.-kom. 1881—83, 3: 268 (i fråga om fr. förh.))
Etymologi
[liksom t. scheck af eng. check l. (med den för ordet ss. bankterm i England genomförda stafningen) cheque (hvaraf fr. chèque), i bankväsendet eg. namn på den del af hvarje statsobligation som statsverket plägade behålla för att kunna kontrollera, att en utställd obligation ej förändrades l. förfalskades; bankpapper utfärdadt på sätt som möjliggör sådan kontroll, anvisning, ”check”; en specialiserad anv. af eng. check, eg.: schack, sedermera äfv.: schackning, hinder som hejdar ngn, kontroll, kontrollmärke osv.; af meng. check, chak, eschek, eschak, af ffr. eschec, eschac (se SCHACK)]
vid uppvisandet betalbar anvisning hvilken ngn utfärdat (l. utfärdar) på sitt tillgodohafvande i en bank l. bankinrättning l. hos viss enskild person o. hvilken ställts (l. ställes) till innehafvaren l. order l. till viss person. En check på 93 kronor och 25 öre. Conv.-lex. (1821). NF 8: 1505 (1884). J. Leffler i Ekon. samh. 1: 310 (1893). Siktanvisningar eller så kallade checks. GHT 1896, nr 97, s. 3. Check skall innehålla: uttrycklig, i sjelfva texten införd benämning af check. SFS 1898, nr 18, s. 1. För att kunna utfärda en check måste man .. hos den, hvarå checken är dragen, hafva att disponera penningar. Fliesberg Handb. f. köpm. I. 2: 325 (1900). — jfr DISTANS-, INNEHAFVAR-, PLATS-CHECK.
Ssgr: CHECK-ANVISNING3~020. AB 1898, nr 35 A, s. 2. —
-BELOPP~02. —
-BLANKETT~02. SFS 1899, Bih. nr 56, s. 2. Regl. f. riksb. 1901, s. 19. —
-BOK~2. om häfte l. mindre bok som innehåller checkblanketter. SD 1892, nr 328, s. 5. Engelsmännen använda .. checkböcker .. på resor i stället för resekreditiv. Fliesberg Handelsvet. 2: 325 (1900). —
-INNEHAFVARE~00200. jfr -TAGARE; motsatt -UTSTÄLLARE. Ph. Leman i GHT 1896, nr 271, s. 2. SFS 1898, nr 18, s. 3. —
-KONTO~20. = -RÄKNING. Anvisningar, som dragas på checkkonto hos banker eller bankirer. Ph. Leman i GHT 1896, nr 271, s. 2. —
-LAG~2, r. l. m. Dens. Därs. SFS 1898, nr 18, s. 1. Den nya checklagen .. träder i kraft den 1 januari 1899. AB 1898, nr 80 A, s. 7. —
-LAGSTIFTNING~020. Det nyligen färdiga förslaget till Nordisk checklagstiftning. Ph. Leman i GHT 1896, nr 271, s. 2. —
-RÄKNING~20. jfr -KONTO. Dens. Därs. Genom insättning å bolagets Checkräkning i Stockholms Enskilda Banks Afdelningskontor i operahuset. PT 1901, nr 100 A, s. 1. —
-RÄKNINGS-RÄNTA—10~20. ränta å checkräkning. Checkräkningsränta .. 3 proc. PT 1900, nr 289 A, s. 1. —
-TAGARE~200. person som mottager en check ss. betalning, person som på checken upptages ss. den till hvilken betalningen skall ske; jfr -INNEHAFVARE. SFS 1898, nr 18, s. 4. —
-UTSTÄLLARE~0200. person som utfärdat l. utfärdar en check; motsatt -INNEHAFVARE. Ph. Leman i GHT 1896, nr 271, s. 2. —
-VÄSEN~20 l. -VÄSENDE~200. Ofantliga värdeomsättningar (kunna) genom detta ”checkväsende” förmedlas utan något användande af penningar. J. Leffler i Ekon. samh. 1: 319 (1893).
Spoiler title
Spoiler content