SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
CORPS-DE-LOGI kor1deloʃi4, äfv. 1r-döloʃi4, äfv. -lå- (kår-dö-låschi´Dalin), n., stundom r. (l. m.) (König Inl. t. mech. 76 (1752), SvT 1852, nr 32, s. 1, O. Levertin i Ord o. bild 1895, s. 450); best. -et, äfv. -t, ss. r. l. m. -en, äfv. -n ((†) i best. anv. utan slutartikel PT 1853, nr 114, s. 2); pl. = l. -er.
Etymologi
[jfr t. corps de logis, af fr. corps de logis, hufvudmassa(n) af en byggnad (i motsats till flyglar o. paviljonger osv.), af corps, benämning på den förnämsta l. största delen af vissa föremål, hufvuddel (se KÅR), de, af, o. logis, boning(shus), bostad(shus) (se LOGI); jfr sv. dial. (Skåne) kolloschi, kolleschi m. fl. former; jfr AVANTKÅR]
a) [jfr motsv. anv. i fr.] (numera föga br.) om mellersta delen af en byggnadskomplex i motsats till flyglarna: hufvudbyggnad. Om Corps de Login skulle blifva högre än flyglarne. König Inl. t. mech. 76 (1752). Dalin (1850). Ekbohrn Främ. ord (1878).
b) i fråga om herrgård o. d.: byggnad som är afsedd till bostad åt ägaren l. innehafvaren (i motsats till bostäder för tjänstefolk osv. samt uthus); hufvudbyggnad, manbyggnad. Ett halft Mantal Krono-Skatte .., som har väl inredt Corps de Logis och öfrige .. hus. DA 1824, nr 29, s. 3. De Geer Minnen 1: 133 (1892). Herresätet Aske med sitt i italiensk villastil uppförda corps de logis. Idun 1904, s. 72. En länga i norr, corps-de-logiset i en stor gård. E. Wrangel i LD 1904, nr 261, s. 2 (i fråga om förh. i det gamla Lund).
Ssgr: CORPS-DE-LOGI-BYGGNAD1003~20. = CORPS-DE-LOGI b.
Spoiler title
Spoiler content