SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1905  
CYRENÉ syr1ene4 l. sy1r-, m.||ig.; best. -en l. -n; pl. -er; l. CYRENÉER syr1ene4er l. sy1r-, m.||ig.; best. -n; pl. =; stundom KYR- kyr1- l. ky1r-.
Ordformer
(cyrener (pl.) Apg. 6: 9 (Bib. 1541). kyreneerna (pl. best.) Thomée Weber 1: 72 (1852))
Etymologi
[jfr t. cyrener, eng. cyrenian, fr. cyrénéen; se för öfr. CYRENAIKER]
invånare i Cyrene. Then Synagogon som kalladhes the Libertiners, och the Cyreners, och the Alexandriners. Apg. 6: 9 (Bib. 1541; öfv. 1883: cyreneerna). Cyreneer- och Lybierna. Eberhardt Allm. hist. 1: 241 (1766). När Perserne gjorde halt vid Cyrenæernas stad, gåfvo dem stadsboarne .. tillåtelse att tåga igenom deras stad. Carlstedt Herodot 2: 159 (1833). Κυρεναῖος .. en Cyrenäer. Fattenborg Gr. handlex. (1842). Rydberg Schlosser 1: 200 (1857).
Spoiler title
Spoiler content