SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1907  
DAM dam4, äfv. da4m (ă Weste. Dalin (1850) o. Sundén (1885) synas bl. känna uttalet med ā. Från ä. tid intygas långt ā gm skrifningen daam- hos Rudbeck Hort. bot. 44, 46 (1685: Daamblomma)),
sbst.2, i bet. 1 r., stundom f. l. m. (m. Weste), i bet. 2 o. 3 r.; best. (i bet. 1) -en; pl. (i bet. 1) damer da3mer2, äfv. (ss. r. l. m.) dammar (Widegren (1788), Weste (1807)) ((†) -or Schroderus Comen. 941 (1640, 1647)).
Ordformer
(Skrifves stundom damm. dam Risingh Landb. 35 (1671: Damspeel) osv. daam Rudbeck Hort. bot. 44, 46 (1685: Daamblomma). damm Orb. pict. 279 (1682), Mont-Louis Fr. spr. 228 (1739: Damm-Spel), De Geer Minnen 1: 8 (1892; i bet. 3). damme- Orb. pict. 277 (1683: dammeleek). damor (pl.) Schroderus Comen. 941 (1640, 1641; uppl. 1647: dammor). damen- Stiernhielm Herc. 157 (1668: Damen, och Fruenspel))
Etymologi
[jfr t. dame, fr. dame i motsv. anv. Ordet har samma ursprung som DAM, sbst.1, hvarmed det af somliga ännu (åtm. vid uttal med långt a) associeras; jfr ex. från Stiernhielm nedan under DAM-SPEL 1]
1) [jfr motsv. anv. i fr.] († utom i b) i bräd- o. damspel: spelbricka; i schack: (schack)pjäs. At leeka .. Medh Kort .. samt Terningar och Dammor, hörer Dubblarom til. Schroderus Comen. 941 (1640, 1647). Dam i brädspel. Serenius (1734; under man). Anm. Huruvida följ. språkprof bör föras hit, synes ovisst: Fritillus .. dam på ett Brädspel. Orb. pict. 279 (1683). Visserligen vet man, att lat. fritillus blifvit missuppfattadt (se under DAM-SPELS-LILJA), men ngn bet. hos detta ord, svarande mot öfversättningen, l. omvändt, synes knappast antaglig. Säkerligen föreligger ngn oriktighet. — särsk.
a) [jfr t. (die) dame ziehen] i uttr. föra dam, spela bräde, dam l. schack. Thet sinnrijkaste Spelet är Sckackspeel, (föra damm). Orb. pict. 279 (1682); jfr DAMME-LEK. Kan ock icke skada, om man med beskjedlighet lärer honom följande Spel, l'Hombre, Verkeren, Toccadillje, och föra Damm. Roman Barnaupfostr. 38 (1743). Anm. Hvilket af de tre spelen som i det sista ex. afses, kan icke afgöras.
b) (fullt br.) i damspel.
α) [jfr motsv. anv. i t. samt fr. dame (damée)] bricka som kommit fram till sista rutraden från spelaren räknadt o. på hvilken ytterligare en bricka lagts till tecken att den därefter får användas med större frihet, vanl. så, att den får flyttas (o. ”slå”) såväl framåt som bakåt; dubbelbricka; jfr DAM-BRICKA 1. Huru många dammar har Ni? Widegren (1788). Lindskog Spelb. 296 (1847). Då i slutet af ett parti två jemnstarka spelare ha, den ene tre damer, den andre en dam. Wilson Spelb. 168 (1888). Göra en bricka till dam. Wenström o. Harlock (1904); jfr slutet. — särsk. [jfr t. eine dame bekommen, fr. prendre une dame] i uttr. l. göra l. taga dam (äfv. en dam); jfr DAM, sbst.1 II 2 slutet, sp. 228. Giöra en dam i dam-spel. Möller (1745; under damer). Dalin (1850). (Därigenom att den ene spelaren i otid spelar ut pjäserna på första raden) blir (det) lättare för motspelaren att göra dam. Wilson Spelb. 162 (1888).
β) bricka som lägges på en annan bricka o. därigenom gör denna till dam (i bet. α). Jag måste hafva dam på denna brickan. Björkegren (1784; under damer). — särsk. i vissa uttr.
α') sätta l. göra dam på (en bricka). Sätt dam på brickan. Widegren (1788). Sätta dam på en bricka. Dalin (1850). Göra dam på (en bricka). Klint Fr.-sv. ordb. (1893; under damer).
β') i uttr. ge mig dam! ss. uppmaning till motspelaren, som sitter bekvämare till, att damera en af ens egna brickor. Weste (1807). Björkman (1889).
2) [bet. utvecklad ur 1 b α; jfr d. at trække i dam, at være til dams, t. zur dame kommen, in die dame ziehen, in die dame kommen (Deleen (1836)), fr. aller, mener, être à dame] (numera föga br.) i dam- o. schackspel, om den sista, från den spelande längst bort belägna rutraden; i uttr. föra i dam, gå i dam, förr äfv. föra till dam(s), gå till dam(s), komma till dam(s), vara i dam l. till dam(s). Gå til dams .. vara til dams. Möller (1745; under dame). En (schack-)Bonde undergår sin förvandling, då han kommer til Dam. Königstedt Schacksp. 15 (1771, 1784). (en bonde) .. kommer til Dams. Därs. (l.) Föra i dam .. Vara i dam. Nordforss (1805). Gå, vara, föra i dam, till dam, till dams. Weste (1807). Vinner man ett parti, utan att hafva gått i dam, så blir den tappande damjan. Lindskog Spelb. 296 (1847).
3) [jfr motsv. anv. i t. samt fr. jouer aux dames, jeu des dames (jfr 1)] damspel. Spela dam. Möller (1745; under dame). Herrarne spela dam. Kexél 1: 49 (1776). Är min granne ond ännu för de fem partierna, som han i aftons till mig förlorade på dam? Remmer Fanchon 17 (1820). Till Dam begagnas ett vanligt schackbräde med 64 rutor. Lindskog Spelb. 295 (1847). Polsk dam spelas på ett bräde med 100 rutor. Wilson Spelb. 156 (1888). Engelsk dam. Därs. 171. De Geer Minnen 1: 8 (1892). — jfr SLAG-DAM.
Ssgr (i allm. till 3): A: DAM-BLOMMA. (†) = -SPELS-LILJA. Hwijt Daamblomma. Rudbeck Hort. bot. 44 (1685). Askefärga daamblomma. .. Li(f)-färga (dvs. köttfärgad, skär) Damblomma. Därs. 46. —
-BRICKA3~20.
1) (†) = DAM, sbst.2 1 b α. Serenius (1734; under king).
2) bricka som användes i damspel; jfr DAM, sbst.2 1 samt -SPELS-BRICKA. Nordforss (1805). Lindskog Spelb. 296 (1847). I svarfkonsten stannade min färdighet vid nystpinnar och dambrickor. Böttiger 6: 58 (c. 1875). Ödet .. behandlar människorna som dambrickor. GHT 1895, nr 274 B, s. 3. —
-BRÄDE~20. spelbräde på hvilket dam spelas, vanl. indeladt i 64 rutor, hvarannan ljus o. hvarannan mörk; schackbräde; jfr -SPELS-BRÄDE samt -SPEL 2. Möller (1745; under damier). Schack-brädet, hvar på Pieserne (i schack) blifva upstälde, är et ordinairt Dambräde. Königstedt Schacksp. 9 (1771, 1784). Man har .. funnit dambräden i de egyptiska grafvarne. Wilson Spelb. 155 (1888).
-JAN~2. (numera föga br.) damspelare som förlorat ett parti, innan han hunnit göra dam l. innan den vinnande gjort dam. Bellman 3: 206 (1790). Weste (1807). Lindskog Spelb. 296 (1847). Dalin (1850). Kindblad (1868). bildl.: Här är du Dam-Jan i huken (dvs. i hörnet). Bellman 3: 219 (1790).
-PARTI~02.
1) parti dam.
2) visst slag af damspel l. visst sätt att spela dam. Wilson Spelb. 163 (1888).
(jfr 2) -RUTA~20. Königstedt Schacksp. 15 (1771, 1784).
-SOLITÄR~002. solitär som spelas på ett dambräde. Hubendick Flick. lek. 165 (1879, 1883).
(jfr 1, 3) -SPEL~2. (damen- Stiernhielm) [jfr d. damspil, t. damenspiel (hvarefter damenspel är bildadt), damspiel, fr. jeu des dames]
1) spel som (på många inbördes ganska afvikande sätt) spelas af två spelare med brickor på ett dambräde. Brädspel är ock een lust, i Tick-tack, och All-bowerie / Damen, och Fruenspel, Ut- och in, Förkehren, och Irisch. Stiernhielm Herc. 157 (1668). Damspel i bräde. Lind (1749; under dame). Düben Lyck. talisman 1: 12 (1817). Wilson Spelb. 155 (1888).
2) konkret, om det spelbräde (med tillbehör) som användes vid det under 1 nämnda spelet; jfr -BRÄDE. Äplen- och Päronträn (böra sättas), antingen i retta Rahder, som itt Damspeel, eller och Ruthewijs som näht. Risingh Landb. 35 (1671). Undan med damspelet! Bellman 3: 206 (1790). (Fritillaria Meleagris har) ganska vackra, rutiga kronblad, (nästan som ett Damspel). Liljeblad Flora 138 (1798); jfr -SPELS-LILJA.
-SPELARE~200. person som för tillfället spelar l. kan l. brukar spela dam. Kexél 1: 40 (1776). Dalin (1850). Kindblad (1868).
-SPELS-ASTER—0~20. [om anledningen till namnet jfr under -SPELS-LILJA] benämning på en småväxt astersort hvars blommor hafva hvita fläckar på karmosinröd botten. Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 38 (1876).
-SPELS-BLOMMA—0~20. (numera mindre br.) = -SPELS-LILJA. Berger Linné Calend. floræ B 2 b (1757). Fallén Fleischer Träg. 641 (1795, 1805). Lilja Flora ö. odl. vext. 44 (1839). Löwegren hos Lindgren Trädg. 6: 98 (1876).
-SPELS-BLOMSTER. (†) = -LILJA. Linné (c. 1750) hos Fries Linné 2: Bil. s. 4. —
-SPELS-BRICKA—0~20. = -BRICKA 2. Deleen (1836; under damstein).
-SPELS-BRÄDE —0~20. dambräde. O. Swartz i Sv. bot. 376 (1809). Hubendick Flick. lek. 165 (1879, 1883).
-SPELS-KRONA—0~20. (numera föga br.) = -SPELS-LILJA. Liljeblad Flora 138 (1798). G. Wahlenberg i Sv. bot. 629 (1825). Fries Bot. utfl. 3: 221 (1864; angifvet ss. den jämte kungsängslilja' vanl. benämningen).
-SPELS-KRONLILJA—0~020. (numera knappast br.) = -SPELS-LILJA. O. Swartz i Sv. bot. 376 (1809). Dalin Fr. o. sv. lex. (1842; under damier).
-SPELS-LILJA—0~20. [jfr t. dambrettblume, brettspielblume, schachblume, fr. damier, eng. chequered lily, it. fritillaria scaccheggiata, lat. fritillaria, bildadt i nyare tid af fritillus, hvars bet. oriktigt antogs hafva varit ’(ett slags) spelbräde', under det att ordet i själfva verket betydde ’bägare hvari tärningarna (före hvarje kast) omskakas'. Anledningen till namnet är utseendet hos kalkbladen, hvilka genom sitt i två färger rutiga mönster påminna om ett dambräde] den till liljornas familj hörande tulpanliknande örten Fritillaria Meleagris Lin.; kungsängslilja, kungslilja, ormskalle, vipägg; jfr -BLOMMA, -SPELS-BLOMMA, -SPELS-BLOMSTER, -SPELS-KRONA, -SPELS-KRONLILJA samt BRÄDSPELS-BLOMMA. Högberg Flora 2: 83 (1843). På våren framkomma i tusental de vackra och mångskiftande tulpanlika damspelsliljorna på åkrar och ängar kring Fyrisån. Wennerberg 2: 234 (1882). Damspelsliljan .. (har) ungefärligen i midten af sextonde århundradet kommit till oss från Turkiet. PT 1899, nr 290 A, s. 3. —
-SPELS-LÅDA—0~20. Hemslöjdsutst. i Sthm 1880, s. 30. —
-SPELS-RUTIG—0~20. (föga br.) (Fritillaria Meleagris har) damspelsrutiga, lutande bl(ommo)r. Hartman Flora 138 (1820). Dens. Botanol. 143 (1832, 1843).
B (†): DAMEN-SPEL, se A.
C (†): (1) DAMME-LEK. Thet sinnrijkaste .. Spelet är, Skackspeel, (dammeleek). Orb. pict. 277 (1683); jfr ex. från samma källa under DAM, sbst.2 1 a.
Spoiler title