SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1907  
DANZIGER- dan3siger-, stundom dan3ts-, äfv. DANZIG- dan3sig- osv., ngn gg DANZIGS- dan3-siks- osv.
Ordformer
(dan(t)z- (-ts-) Stiernman Com. 1: 373 (1591) osv.; dans(z)- Oxenst. brefv. 6: 3 (1626), Stiernman Com. 2: 570 (1648) m. fl.; dantzch- Oxenst. brefv. 6: 2, 3 (1626). -iger- Stiernman Com. 1: 537 (1607) osv.; -i(c)ker- (-igker-) Därs. 373 (1591), Därs. 2: 842 (1658) m. fl.; -icher- Oxenst. brefv. 3: 61 (1623), Stiernman Com. 2: 516 (1648) m. fl. — dan(t)zig- Lind (1749; under stoff) osv. — danzigs- Eneroth Pomol. 2: 68 (1866))
Etymologi
[af stadsnamnet DANZIG; jfr t. danziger- l. (ss. oböjl. adj.) danziger (se DANZIGER, adj.); formerna DANZIG- o. DANZIGS- äro bildade direkt af stadsnamnet]
i ssgr: som härstammar l. kommer (utskeppas) från l. tillverkas i Danzig.
Sammansättningar:
Anm. Ssgr med stadsnamnet DANZIG voro i sht vanliga under 1500- o. 1600-talen, då Danzig intog en mycket viktig plats i Sverges handelsförbindelser. I modern sv. äro endast ett fåtal ssgr mera allmänt gängse, särsk. -AKVAVIT, -BRÄNNVIN, -LINFRÖKAKOR, -ÄPPLE.
A: DANZIG-30~-BO, -BRÄNNVIN, -FARARE, -TYG, se B.
B: DANZIGER-AKVAVIT300~102 l. ~002. Det berömda Danziger-Aqvavit. Nisbeth Handelslex. 363 (1867).
-BO~2. (danzig- S. Clason (1900) hos A. Oxenstierna 3: 450) Nordberg K. XII 2: 579 (1740). P. Sondén (1898) i Oxenst. brefv. 9: 525. S. Clason (1900) hos A. Oxenstierna 3: 480. —
-BORGARE~200. A. Oxenstierna 3: 765 (1627). Oplästes een supplication, inlefrerat af någre Dantziker-borgare. RP 2: 177 (1632). S. Clason (1900) hos A. Oxenstierna 3: 487. —
-BRÄNNVIN~20. (danzig-) [jfr: Madame von Dantzig, som præparerar våra bränviner och gör dem ljufliga, skall varda ansedd såsom vår mor. C. I. Hallman 168 (1776)] jfr -AKVAVIT samt GULD-VATTEN. Det Danzig-bränvin var, för polska strupar kärt. Jensen Mickiewicz Tadeusz 129 (1898).
-FARARE~200. (danzig-) skeppare l. fartyg som seglar på Danzig. J. A. Almquist (1906) i G. I:s reg. 24: 432. —
-GLAS~2. Dantziger glaas. Oxenst. brefv. 11: 715 (1637). Därs. 813 (1645).
-HERRE~20. Oxenst. brefv. 10: 38 (1617). Därs. 6: 14 (1627). Därs. 46 (1629).
-HUSLÄRFT. (†) jfr -LÄRFT. Dantziger husslerft. Oxenst. brefv. 11: 814 (1645). Stiernman Com. 4: 867 (1687). Därs. 6: 525 (1718).
-HVETE~20. Danzigerhvetet indelas i fyra sorter, nemligen hvitt, mycket brokigt, brokigt och rödt. Åstrand 1: 174 (1855).
-KLÄDE~20. 1 st. Danziger Kläde. Stiernman Com. 2: 730 (1653). Därs. 4: 643 (1686).
-LINFRÖKAKOR~1020, pl. SvD(L) 1906, nr 162, s. 11.
-LÄRFT~2. jfr -HUSLÄRFT. Danzigerlärft kallas de grofva hamplärfter som från Polen föras till Danzig, (hvarifrån de) .. försändas .. till England .. etc. Nisbeth Handelslex. 365 (1867).
-MJÖD~2. Dantziker miödh. Stiernman Com. 1: 373 (1591). Därs. 2: 749 (1653).
-PRYSSING. (†) ett slags öl. Stiernman Com. 2: 570 (1648). Dansiger Pryssing är väl god för den, som stödt och slagit sig: men nog mägtig. Alm. (Sthm) 1749, s. 35. Linné i VetAH 24: 58 (1763).
-RASK. (†) ett slags tyg. Dantziger Rask. Stiernman Com. 4: 646 (1686).
-RÅG~2. Danziger roggen ähr på 155 g(yllene) fl(oriner). Oxenst. brefv. 11: 456 (1631).
-SKEPP~2. Oxenst. brefv. 3: 61 (1623). Eet Dansiker skep, lastad medh sallt. Därs. 8: 585 (1644). Vg. fornm. tidskr. II. 4—5: 60 (1904; i skildring af medelt. förh.).
-SKEPPARE~200. Oxenst. brefv. 3: 246 (1631).
-SLÄDE~20. Stiernman Com. 4: 735 (1687).
-SVISKON~20. Dantziger Sweskon. Stiernman Com. 6: 536 (1718).
-TAGEL~20. Stolar med Siden-Öfverdrag, stoppade med Danziger-Tagel .. finnas till salu. DA 1824, nr 192, s. 5.
-TYG~2. (dantzig- Lind (1749; under stoff) En kofta .. af Dantsiger tyg. Dalin Arg. 1: 75 (1733, 1754). -ÄPPLE~20. (danzigs-) Eneroth Pomol. 2: 68 (1866). -ÖL~2. NF 18: 635 (1894).
C: DANZIGS-ÄPPLE30~20, se B.
Spoiler title
Spoiler content