SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1907  
DANZIGARE dan3sigare2, stundom dan3ts-, l. 3020, sällan 3~200, äfv. 4010 l. 4001, m.; best. -en, äfv. -n302, äfv. 401; pl. =; förr äfv. o. vanl. DANZIGER, m.; best. -n; pl. =.
Ordformer
(dan(t)z- G. I:s reg. 10: 160 (1535) osv.; dans(s)- Oxenst. brefv. 3: 80 (1624), Därs. 6: 18 (1627) m. fl. — -iger A. Oxenstierna 2: 125 (1612), Oxenst. brefv. 5: 611 (1645) m. fl.; -i(c)ker G. I:s reg. 10: 160 (1535), RP 8: 150 (1640) m. fl.; -ikarna (-e) (best. pl.) Oxenst. brefv. 6: 3 (1626), Dalin Hist. 2: 746 (1750); -icher Oxenst. brefv. 1: 326 (1626), Därs. 9: 409 (1627) m. fl. — dantzker G. I:s reg. 10: 6 (1535); dansker Därs. 6, 104, 161. — dantzigare H. Hildebrand i Ill. Sv. hist. 2: 266 (1877), V. Granlund (1900) i G. I:s reg. 18: Reg. 12)
Etymologi
[fsv. danzekarer, pl. (Vg. fornm. tidskr. II. 4—5: 62 (1475)), dansker (BSH 5: 619 (1520)), efter t. danziger; afl. af stadsnamnet DANZIG (i ä. sv. äfv. dan(t)z(i)k(e), danske, -a, dantze m. fl. former), jfr mnt. Dantzig, -i(c)k(e), Dantzk(e), Danske, t. Danzig]
invånare i Danzig, danzigbo. G. I:s reg. 10: 6 (1535). A. Oxenstierna 2: 125 (1612). Vår undersåtare uthi vår stadh Elbingen, Georg Larding .. hafuer en saak hängende (dvs. anhängig) i retten medh någre Dantzicher. Oxenst. brefv. 1: 326 (1626). Köpmannen .. viste inthet utaff Dantzikerns undersleeff. RP 8: 150 (1640). Danzikarne foro missnögde derifrån (dvs. från mötet) och förklarade krig. Dalin Hist. 2: 746 (1750). V. Granlund (1900) i G. I:s reg. 18: Reg. 12. — särsk. om skepp l. skeppare från Danzig. Dhe öfrige 4 svenske skeppen .. syntes att liggia dheruthe, att få dem Dantziger emellan sig och Ammiralen (dvs. amiralskeppet). A. Oxenstierna 1: 119 (1627). Bijlagde pacquett af Öfuersten Antonio Schlief uhr Dantzigh kom i dagh medh en Dantziger derifrån. Oxenst. brefv. 5: 611 (1645).
Spoiler title
Spoiler content