SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1908  
DASK, interj.
Etymologi
[onomatopoetisk bildning i anslutning till DASK, sbst.1, o. DASKA]
ljudhärmande utrop vid ett slag (särsk. med flata handen mot något mjukt). Weste (1807). ”Dask!” — sa' bonden, slog näfven i grötfatet. Schultz Ordstäf 3 (1870). SD 1906, nr 323, s. 4.
Spoiler title
Spoiler content