publicerad: 1908
DEFINITIV (definiti´v Weste; om uttal se för öfr. DEFINITIV, sbst.), adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. definitiv, eng. definitive, fr. définitif, af lat. definitivus, som har afs. på begreppsbestämning, i senlat. äfv. bestämd, tydlig, af definire (se DEFINIERA)]
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] afgjord, afgörande, (oåterkalleligen) bestämd, fastställd, orygglig, som gäller l. är afsedd att gälla, slutgiltig, slutlig; motsatt PROVISORISK, INTERIMISTISK. Swedberg Schibb. 262 (1716). Emedan ransakningen på ingenthera sidon kan någonsin blifva så fullkomlig, som til en definitiv dom i saken behöfves. Rydelius Förn. 256 (1722, 1737). Antaganden, hvars rigtighet ej kan definitift pröfvas. Berzelius Kemi 3: 42 (1818). (Baron Ekensparre meddelade sin styffar) det han .. efter mogen öfverläggning fattat sitt ”definitiva” beslut att blifva officer. Almqvist Am. H. 1: 126 (1840). Suveränetetens definitiva öfverlåtelse till suveränen gör folket till endast lydnadsskyldige undersåter. Bolin Statsl. 1: 302 (1870). Under ungdomen och ända till dess djuret har nått sin definitiva form. J. G. H. Kinberg i 2 Tidskr. f. veter. 1875, s. 74. En definitiv uppgörelse. Schybergson Finl. hist. 1: 75 (1887). Saken afgjordes definitivt vid sistnämnda ständermöte. Därs. 2: 442 (1889). Krigsministern, påverkad af militärpartiet .., gjorde till en afgångsfråga för sig, att det definitiva arméförslaget genast lades fram till riksdagens antagande. De Geer Minnen 2: 178 (1892). Den långa följd af försök och förbättringar, som ligga bakom de flesta af ordboksartiklarna, innan de fått sin definitiva form. Cederschiöld Fordr. på en hist. ordb. 41 (1894). Denna (af Olaus Petri först utgifna) samling (af psalmer) — alltjämt förökad — trycktes i ständigt nya upplagor ända till den definitiva upplagan af 1645, den s. k. Upsalapsalmboken. Schück (o. Warburg) Litt.-hist. 1: 198 (1896) [jfr fr. édition définitive].
2) språkv.
a) [jfr den nylat. anv. af definitivus i uttr. som articulus definitivus om slutartikeln hos Aurivillius Gram. 16 (1684), feminina definitiva om fem. i best. form hos Swedberg Gram. 39 (1722)] (†) bestämd (se d. o. 8 a α); jfr DEFINIT, adj. 1 a α. Att göra ordet definitivt Pluraliter, sker endast medelst tilläggning af stafvelsen Ne till Masculinum, Na till Femininum och En till Neutrum, såsom: Konungar-Konungarne, Qvinnor-Qvinnorna, Djur-Djuren. Botin Sv. spr. 69 (1777).
b) [jfr d. definitiv genitiv samt motsv. anv. af genitivus definitivus hos författare af lat. gram., t. ex. Dahlström Ellendt 190 (1842, 1861)] (föga br.) i uttr. definitiv genitiv, genitiv(attribut) som utmärker ett visst (individuellt) föremål af l. ett visst exempel på den art l. det slag som betecknas af det styrande substantivet; epexegetisk genitiv; jfr DEFINIT, adj. 1 a γ samt BESTÄMMA, v.1 10. Schwartz Kasus 120 (1878). Sundén Sv. spr. i smndrag 170 (1883, 1898). Definitiv genitiv (t. ex.) Norsholms järnvägsstation. Brate Sv. spr. 183 (1898).
3) [jfr motsv. anv. i eng. o. mlat.] (†) definierande, karakteriserande, kännetecknande. Dessa ryktbara tänkare, som stiftat berömda skolor i filosofien, och som till grund för deras (dvs. sina) lärobyggnader alltid måst lägga vissa definitiva begrepp om filosofiens natur och innehåll. Leopold 4: 280 (c. 1820). Om man .. ville uttrycka huru Jamaika .. förefaller en nykommen resande, så borde man kalla det en Engelsk provins, förflyttad i ett tropiskt klimat. En dylik benämning skulle kanske kunna tyckas vara mindre definitiv, då den i många fall är gemensam för alla kolonier. Gosselman S. o. N. Amer. 1: 74 (1833).
Ssgr: (jfr 2) DEFINITIV-BETECKNING. (†) formelement (ändelse) hvarigenom ett ord betecknas ss. hörande till l. bestämmande ett annat ord. Så mycket mer gilla vi Förf. (Tranérs) förfarande vid vissa sammansatta epitheter, då han bortkastar definitifbeteckningen i det föregående adjektivet t. ex. lifligblickande för lifligtblickande. Phosph. 1811, s. 79. —
(1) -TRAKTAT1003~ l. 0103~02. (knappast br.) motsatt PRELIMINÄR-TRAKTAT. Den fredsamme Fleuri hade i Vienska definitif-tractaten 1738 garanterat pragmatiska Sanctionen. LBÄ 7—8: 170 (1797).
Spoiler title
Spoiler content