DERMATOLOGI dær1matologi4 l. -tå-, l. -lå-, äfv. 10104, äfv. dærmat1- l. därmat1- l. dermat1- l. -ma1-, i Sveal. o. Norrl. äfv. -ji4, r. (l. f.); best. -en, äfv. -n.
Etymologi
[jfr t. o. fr. dermatologie, eng. dermatology; bildadt (i modern tid, liksom GYNEKOLOGI, HISTOLOGI, OFTALMOLOGI m. fl.) af gr. δέρμα (gen. -ατος), hud, skinn (jfr EPIDERMIS), till δέρω, flå (jfr TÄRA), o. -λογια, vetenskap, lära, efter mönstret af ä. dylika bildningar (jfr t. ex. OSTEOLOGI, PATOLOGI, ARKEOLOGI, ASTROLOGI)]
med. vetenskapen om (människo)huden, dess egenskaper o. funktioner; särsk. läran om människohudens sjukdomar o. deras botande; jfr HUDPATOLOGI. En kurs i dermatologi. NF (1879). M. Möller i Hygiea 1891, 2: 374. Docenter (vid kungl. karolinska mediko-kirurgiska institutet) .. M. M., .. i Syfilidologi och Dermatologi. Sv:s statskal. 1893, nr 557. I (medicine) licentiatexamen aflägges prof i .. syfilidologi, dermatologi (m. m.). Tegnér Lunds univ. 80 (1897).
