SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1910  
DESKRIPTIV des1kripti4v l. de1-, äfv. 30~2 l. 40~1, adj.; n. o. adv. -T.
Etymologi
[jfr t. deskriptiv, eng. descriptive, fr. descriptif, af senlat. descriptivus, adj. till describere (se DESKRIBERA; jfr särsk. DESKRIBERA 1)]
(i fackspr.) beskrifvande (se BESKRIFVA 6 d), skildrande. Deskriptiv grammatik, motsatt historisk g. Den torra, blott descriptiva delen af Entomologien. Dalman Årsber. t. VetA 1828, s. 49. Den descriptiva zoologien. Thorell Zool. 2: 144 (1861). En beskrifvande framställning eger rum t. ex. inom de s. k. deskriptiva naturvetenskaperna (mineralogi, botanik, zoologi). Rein Log. 93 (1882). Deskriptiv geometri l. Beskrifvande geometri är den del af geometrien, som handlar om huruledes problem rörande storheter i rymden lösas medelst konstruktioner, företagna i ett och samma plan. NF 3: 1095 (1879). G. Adlerz i Verdandi 1889, s. 51. Lindroth Adj. af particip 3 (1906). — särsk.
a) stil. Uppsatser äro .. af två slag: 1) deskriptiva eller skildrande och 2) demonstrativa ... Deskriptiva uppsatser indelas .. i två arter: a) Beskrifvande (deskriptiva i inskr. bet.), som skildra ting, t. ex. Beskrifning af Sveriges läge .. b) Berättande (enarrativa i inskr. bet.), som skildra tilldragelser, t. ex. Berättelse om Sveriges deltagande i tretioåriga kriget. Sundén o. Modin Stil. 6 (1871).
b) est. Det är skada, att du (dvs. Tegnér) ej lemnar oss mer i den deskriptiva poesien. E. G. Geijer (1821) i Tegnérs ppr 161. I allmänhet är Chapmans diktning dels deskriptiv, dels kontemplativ och på det senare området mest lyckad. C. D. af Wirsén i PT 1904, nr 180 A, s. 3.
c) språkv. om vissa underordnande konjunktioner, samt om satser som inledas med dessa konjunktioner. Sundén Sv. spr. 123 (1869, 1875). De underordnande konjunktionerna .. äro af följande slag: .. e) deskriptiva (uttr. medel, sätt): dermed att, derigenom att, deruti att o. d. Aurén Sv. spr. 45 (1877, 1880).
Ssgr: (c) DESKRIPTIV-103~, äfv. 301~ -BISATS~20 l. ~02. Schiller Sv. spr. 26 (1859). —
-GEOMETRI~1002 l. ~0102. [jfr ex. fr. NF första stycket ofvan]. Ikonen (1889). —
(c) -SATS~2. Swedbom Satsl. 76 (1849, 1855). Adverbial-bisatser .. kunna (bl. a.) uttrycka .. en beskrifning och kallas då Deskriptiv-satser, t. ex. Man gör framsteg derigenom, att man är flitig. Brodén Sv. spr. 69 (1855). Sylvander Sats. bildn. 77 (1856).
Spoiler title
Spoiler content