SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1910  
DESMANSGRÄS däs3mans~grä2s l. des3-, l. 40~1, n.; best. -et.
Ordformer
(desman- (däs(s)man-) Franckenius Spec. B 4 b (1638, 1659), Tillandz Catal. plant. B 8 b (1683), desmans- Dalin (1850; i bet. e), Sv. o. t. handlex. (1872). desma- Juslenius (1745), Hjortberg Med. o. apot. växt. 36 (1764), Högberg Flora 2: 222 (1843). desme- (däsme-) Linné Flora sv. 284 (1755), Rothof Hush. 386 (1762), Retzius Flora oec. 711 (1806), Wahlenberg Flora sv. 529 (1826, 1833), Dalin (1850; i bet. b), Fries Ordb. (c. 1870))
Etymologi
[af DESMAN (i bet. 1) o. GRÄS i bet. ört, gräs]
(numera knappast br.) benämning på flera starkt luktande örter.
a) [jfr d. desmergræs, nor. desmergras] = DESMANSKNOPP 3. Fumaria bulbosa seu tuberosa minima, Moschatella Cordi. Lille Holört, Däszmangräs. Franckenius Spec. B 4 b (1638, 1659). Tillandz Catal. plant. B 8 b (1683). Juslenius 36 (1745).
b) [jfr sv. dial. desmegräs (Österg.; Ihre Dial. lex.), tärsme-gräs (Österg.; Rietz)] örten Tanacetum vulgare Lin., renfana. Linné Flora sv. 284 (1755; angifvet ss. östg.). Renfana, Battram, Däsmegräs, Ölgräs, Tanacetum vulgare, Hela örten brukas ibland kläder för mal. Rothof Hush. 386 (1762). Retzius Flora oec. 711 (1806). Tanacetum vulgare L. .. Mattram, Renfana, Desmagräs. Högberg Flora 2: 222 (1843). Dalin (1850). Björkman (1889).
c) örten Erodium moschatum L'Her., mysknäbba; jfr DESMANS-TRANNÄF. Hjortberg Med. o. apot. växt. 36 (1764).
d) gräset Hierochloa odorata P. B., myska, myskgräs, mysktåtel. Fries Ordb. (c. 1870; utmärkt ss. tillhörande de växtnamn hvilkas rätt att tillhöra riksspr. F. betviflar).
e) gräset Milium effusum Lin., luktgräs, amurgräs, hässlebrodd. Dalin (1850).
Spoiler title
Spoiler content