SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1911  
DESMANSRÅTTA däs3mans~rot2a l. des3-, äfv. 40~10, f.||ig. l. r.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(des(s)man- Taxa på inr. landtullen 1756, s. 10, Deleen (1829), Thorell Zool. 2: 62 (1861), 1 Brehm 1: 297 (1874), Rebau Naturh. 1: 215 (1879). desmans- Linné Västg. 161 (1747), Kalm Resa 3: 19 (1761), Linderholm Prakt. handlex. 1: 422 (1802), Weste (1807), Dalin (1850), Kindblad (1868); däsmans- Nemnich Naturg. 2: 1329 (1795). dessma- Ordn. o. taxa vppå lille tullen 1686, s. B 4 b. dessme- Ordn. o. taxa vppå lille tullen 1658, Stiernman Com. 3: 431 (1666); desmae- Synnerberg (1815))
Etymologi
[af DESMAN (se d. o. 1) o. RÅTTA; jfr d. desmerrotte samt t. bisamratte, zibetratte, holl. muskusrat, eng. musk-rat, fr. rat musqué]
benämning på vissa starkt af mysk luktande råttor l. råttliknande djur.
1) (individ af) den i sydöstra Europa o. vissa trakter af Asien lefvande, med mullvaden besläktade djurarten Myogale moschata Brndt. (Castor moschatus Lin.), hvars skinn lämnar ett mycket bekant pälsverk; bisamråtta (se d. o. 1); jfr DESMAN 2, DESMANS-SORK; zool. i ngt utvidgad anv. ss. benämning på hela släktet o. då innefattande äfv. den betydligt mindre arten M. pyrenaica Geoffr., hvilken icke är af ngn betydelse ss. pälsdjur. Desmans-rottan .. sågs, hvars lugg på ryggen var mycket grå och mörk, mjuk och tät, mot spitsarna helt mörk; hvaribland längre och svartare skygghår voro strödde äfven som på Bäfvern. Linné Västg. 161 (1747). Desmansråttan .. träffas hoptals på vattenrika orter i Ryssland. Linderholm Prakt. handlex. 1: 422 (1802). Scheutz Naturh. 34 (1843). Thorell Zool. 2: 129 (1861). 1 Brehm 1: 297 (1874). — oeg. om skinnet l. pälsen af detta djur. 1 Dusin Deszmerottor. Ordn. o. taxa vppå lille tullen 1658, s. B 2 b. Publ. handl. 11: 66 (1777).
2) (individ af) den i Nordamerika lefvande sorken Fiber zibethicus Cuv. (Castor zibethicus Lin.), hvars skinn lämnar ett mycket bekant pälsverk; äfv. kallad amerikansk desmansråtta; bisamråtta (se d. o. 2), bäfverråtta; jfr DESMANS-BÄFVER; väl äfv. om skinnet af detta djur. Desmans Råttor, så kallade däraf, at de lukta som desma, finnes nog ymnigt öfver hela Norra America. Kalm Resa 3: 19 (1761). Den Amerikanska Desmans-råttan. Linderholm Prakt. handlex. 1: 422 (1802).
Anm. till 1 o. 2. I tulltaxorna från 1700-talet torde man icke hafva gjort ngn skillnad mellan 1 o. 2. Jfr att numera skinnen af såväl 1 som 2 i handeln gå under namnet BISAM-SKINN (se t. ex. Nisbeth Handelslex.).
3) den på Antillerna förekommande klättrareråttan Capromys Fournieri Desm. (Isodon pilorides Say.). Wikforss (1804; under bisamratte). Den på Antillerna förekommande desmanråttan, M(us) pilorides Pall. Rebau Naturh. 1: 215 (1879).
4) den i åtskilliga delar af Indien lefvande näbbmusen Crocidura caerulea Blanford (Sorex murinus Lin.), indiska myskråttan; jfr DESMANS-MUS. Cingaleserne skola .. äta alla arter Möss, utom Dessmans Råttan. S. Ödmann (1787) hos Bergius Præs. i VetA 1780, 2: 155. Björkman (1889).
Ssg: (1, 2) DESMANSRÅTT-SKINN300~2 l. 30~20. bisamråttskinn. Publ. handl. 11: 106 (1777).
Spoiler title
Spoiler content