DESORGANISATION des1organis1atʃω4n, l. de1-, l. -gan1i- l. -ga1- l. -ga1-, l. 010—, l. -aʃ- (-tschón Dalin), r. (f. Dalin(1850)); best. -en; pl. (i bet.: fall af l. exempel på desorganisation) -er.
Etymologi
[jfr t. desorganisation, af fr. désorganisation, vbalsbst. till désorganiser (se DESORGANISERA)]
1) (numera mindre br.) i sht biol. o. patol. till DESORGANISERA 1:upplösning(sprocess), förstöring(sarbete); sjuklig förändring af organism; konkretare: tillstånd af upplösning l. sjuklig förändring, sjukligt förändrad del. Necrosis, hvilken icke är annat än en långsam död, en kall desorgani(sa)tion och en atrophia tarda ossis (dvs. en långsam atrofi af bensubstansen). Vet.-handl. f. läk. II. 3: 36(1795). Inga desorganisationer efter något localt lidande (förefunnos hos de i nervtyfus aflidna barnen). J. E. Nyblæus i VetAH 1818, s. 239. En till varbildning, utgjutning af lympha eller slutligen till desorganisation af den lidande delen ledande inflammation i hjernan. S. Stenberg i Hygiea 1851, s. 290. Min fulla förtröstan på .. att lifvet icke upphör med kroppens desorganisation. Lundgren Res. 298(1875). Dessa cellgrupper göra intrycket af att vara stadda i desorganisation. Areschoug Trop. växt. bladb. 59(1905). — oeg. l. bildl. Med desorganisation i stiftet menar jag bristen på intresse för allt slags andeligt hos det andeliga ståndet. Tegnér 5: 409(1824).
2) till DESORGANISERA 2. (Gustaf IV Adolf) ville afskaffa statssecreterarne såsom obehöfliga ... Han ville sammanslå flera collegier ... Genom riksdrotsens och andras motstånd hindrades denna desorganisation. H. Reuterdahl i SKN 1841, s. 85. Härens desorganisation. SDS 1907, nr 332 B, s. 2.
Ssg: (1) DESORGANISATIONS-PRODUKT1001— l. 1010— l. 010103~02. Organiska föreningar, som uppstått genom desorganisation af cellmembranen eller cellinnehållet och därför benämnas desorganisationsprodukter. F. V. Areschoug i UVTF 13: 45(1875).
