SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1911  
DIAGNOSTISK di1agnos4tisk (- -gnå´sstissk Dalin), adj.; adv. -T.
Etymologi
[jfr t. diagnostisch, liksom eng. diagnostic, fr. diagnostique, efter gr. διαγνωστικός, adj. till διαγιγνώσκειν (se vidare under DIAGNOS)]
adj. till DIAGNOS o. DIAGNOSTIK: som hör till l. har afseende på l. är af betydelse för diagnosen l. diagnostiken af ngt.
1) i sht med. motsv. DIAGNOS 1. Icke sällan föregås döden här (dvs. i ifrågavarande sjukdom) af alla diagnostiska tecken till geléartad Mag- och Tarmupmjukning, och liköpningen bekräftar diagnosen. Tidskr. f. läk. 1833, s. 221. De diagnostiskt vigtiga .. symptomen. Wising Klin. stud. 1: 54 (1879). Tuberkulinet är ett mycket känsligt och pålitligt diagnostiskt medel vid tuberkulos. Hygiea 1892, 2: 78. — i ngt utvidgad anv. (jfr DIAGNOS 1 slutet). Hvilket härligt diagnostiskt medel .. för att upptäcka lättjan hos våra lärjungar. E. Sahlin i Ped. tidskr. 1897, s. 429.
2) naturv. motsv. DIAGNOS 2. Vissa andra egendomligheter i byggnaden äro gemensamma för amphibiernas hela afdelning och ganska utmärkande för dem, utan att dock vara diagnostiska. Sundström Huxley 152 (1874).
Anm. Tidigare förekom ngn gg det direkt från fr. lånade diagnostik ss. adj. Diagnostika sjukdomssymptomer. E. Gadelius Årsber. om. sv. läk.-sällsk. arb. 1812, s. 6.
Ssg: (1, 2) DIAGNOSTISKT-BAKTERIOLOGISK l. DIAGNOSTISK-BAKTERIOLOGISK1030~100020 l. ~01—. GHT 1897, nr 286, s. 3.
Spoiler title
Spoiler content