SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1911  
DIAGNOS di1agnå4s (- -gnå´s Dalin), r. (f. Dalin (1850), Lundell; m. Sundén (1885)); best. -en; pl. -er. Anm. Ordet brukas i ä. tid i den gr.-lat. formen diagnosis, t. ex. Läk. o. naturforsk. 8: 321 (1787), E. Gadelius Årsber. om sv. läk.-sällsk. arb. 1811, s. 17, Marklin Illiger 104 (1818).
Etymologi
[jfr t. diagnose, diagnosis, eng. diagnosis, fr. diagnose, af nylat. diagnosis, af gr. διάγνωσις, vbalsbst. till διαγιγνώσκειν, åtskilja, undersöka, afgöra, af διά, genom, grundligt (jfr DI-), o. γιγνώσκειν, lära känna (jfr KÄNNA, KONST, GNOSTIKER). — Jfr PROGNOS]
1) i sht med. igenkännande o. bestämmande (af det slag af sjukdom som en patient lider af); sammanfattning af de symtom l. sjukdomstecken hvarpå en sjukdom igenkännes. Anatomisk diagnos (som söker bestämma den på sjukdomen beroende anatomiska förändringens natur), symtomatisk diagnos (som fäster sig vid sjukdomssymtomen), differentiell diagnos (som särskiljer sjukdomar hvilka hafva flera lika symtom). Ställa en sjukdoms diagnos, ställa diagnosen på en sjukdom, bestämma af hvilken sjukdom en patient lider [med afs. på verbet jfr ställa ngns horoskop]. Trafvenfelt Årsber. om sv. läk.-sällsk. arb. 1813, s. 46. Då symptomerne .. varit fullt bestämmande för diagnosen af typhus. Huss Typhus 2 (1855). Ödmansson i Förh. v. sv. läk.-sällsk. sammank. 1862—63, s. 110. Diagnosen var långt ifrån viss, men jag beslöt mig ändå för att handla (dvs. företaga operation). K. J. Rossander i Hygiea 1866, s. 18. NF (1880). Liksom en läkare, för att finna det lämpligaste botemedlet, först måste ställa sjukdomens diagnos, så måste man här hafva klart för sig, hvilka de för mossodlingen förderfligasteogräsen äro. Sv. mossk.-fören. tidskr. 1888, s. 408. Någon bestämd diagnos på sjukdomen kunde de ej göra. Roos Skugg. 430 (1891). Fürst Stobæus 45 (1907). — i ngt utvidgad anv. Liksom alla pedagoger .. ställer (K.) diagnos på tidens stora sjukdom, hvilken vi ju alla tro på, fast vi definiera den olika. A. Sandström i Verdandi 1886, s. 278. Han trodde att jag var i färd med att ställa upp hans psykiska diagnos, hvarför hans själfbevarelseinstinkt ville försöka lura mig. Lindqvist Student. 41 (1906). — jfr DIFFERENTIAL-, SJUKDOMS-DIAGNOS.
2) naturv. igenkännande o. bestämmande (af en art, ett släkte, en familj osv.); i sht konkret: kort o. koncis beskrifning innehållande de för artens osv. igenkännande nödvändiga kännetecknen. (Flug-)arternas diagnoser (hos Fabricius äro) merendels ensamt lånta af färg. C. F. Fallén i VetAH 1816, s. 233. Diagnosen utgör kärnan af hela vextens beskrifning, det egentliga, hvarmed vexten skiljer sig från de öfriga ... Diagnoser .. indelas .. i slägtmärken och artmärken. Hartman Botanol. 208 (1832, 1843). Mina exemplar öfverensstämma med diagnosen i Palæontologia Scandinavica. Linnarsson Vg. cambr. 61 (1869). Linné gifver i Fauna suecica .. Lapparnes diagnos i dessa ord: ”Liten kropp; svarta, korta, raka hår; ögonens irides svartaktiga”. Düben Lappl. 166 (1873). Efter diagnosen, som karakteriserar hvarje särskild familj eller släkte, lämnar förf. en historisk redogörelse för andra ichtyologers uppfattning. E. Lönnberg i Nord. tidskr. 1896, s. 141.
Ssgr: (1, 2) DIAGNOS-MATERIAL103~0002 l. ~0102. bildl. Lyckligtvis är ej diagnosmaterialet härmed uttömt! Gauffin Larsson 2: 71 (1908).
(1) -SEDEL~20. mil. vid öfningar i sjukvårdstjänst under marsch o. strid använd papperslapp hvilken fästes på de militärer som skola föreställa sjuka o. sårade samt innehåller uppgift om de skador l. åkommor de antagas lida af. LD 1904, nr 213, s. 2.
Spoiler title
Spoiler content